Smittar fetma om jag sitter i en stol där en fet person suttit?

Visste du att C-vitamin är väldigt känsligt för luft och ljus? Luften och ljuset får C-vitaminerna att försvinna om du t.ex. inte täcker tillbringaren du blandat din saft i. Eller visste du att om du äter en morot bara som den är, så utnyttjar du endast 10% av den karoten (som blir A-vitamin) den har? River du moroten och tillägger ca två teskedar olja , så utnyttjar du 80% av karotenet istället!

Detta är exempel från boken Mattillåtet skriven av Gisela Van Der Ster. Boken har enormt mycket att ge för både dem som önskar sig förstå mer om ätstörningar och för andra intresserade om hur mat påverkar vår kropp. Författaren har stor kunskap och lyckas hämta fram mycket tänkvärt om matens komplexa betydelse för människan. Boken tar dessutom udden av många myter och tokiga tankar det finns om mat. Följande mer eller mindre bekanta tankefällor är plockade ur boken:

Man går upp i vikt om man äter på kvällen. Nej, förutsatt att man ätit tillräckligt och regelbundet tidigare under dagen. Om man däremot inte har ätit tidigare under dagen och äter hela dagens ”tillåtna” mängd på kvällen är det en suverän metod för att gå upp i vikt. 

Det är bra att man alltid nu och då rensar kroppen genom att fasta. Tyvärr är de flesta av våra miljögifter (t.ex. bly, kadmium, lösningsmedel) fettlösliga, vilket innebär att de bara transporteras runt från fettväven i ett organ till fettväven i ett annat vid fasta. De försvinner alltså inte.

Det är effektivt att använda laxermedel för att gå ner i vikt. Det är inte alls så effektivt som man vill tro. Det som händer i kroppen när man laxerar är att man förlorar stora mängder vatten och elektrolyter; och det är vattenförlusten som gör att man känner sig tom och platt om magen.

Jag har en annorlunda ämnesomsättning än andra. Ämnesomsättningen är inte statiskt eller ett evigt tillstånd, dvs. man föds inte med hög eller låg ämnesomsättning som sedan varar livet ut.  Ämnesomsättningen blir nästan undantagslöst långsammare då man äter för lite eller äter oregelbundet samt då man undviker livsmedel som innehåller järn.

  

Rött kött stannar kvar i magen. Nej, människan har inte någon väktare i magen som låter t.ex. vitt kött passera, och samtidigt håller kvar rött kött. Människan har ett kort tarmsystem i förhållande till kroppslängden, vilket gör att maten ganska snabbt passerar genom det. I rovdjurens långa tarmsystem däremot, ligger kött kvar länge för att sedan långsamt portioneras ut i tunntarmen.

Vitt bröd innehåller inte vitaminer eller näring. Vitt bröd innehåller vitaminer, näring och proteiner, men däremot inte lika mycket fiber som grovt bröd.

Salt binder fett och ger celluliter. Nej, de kemiska egenskaperna hos salt gör det omöjligt att binda fett eller påverka förekomsten av celluliter. 

Olivolja går ut i musklerna och huden och gör den len, medan annan olja lägger sig som fett. Alla oljor har samma fettinnehåll, det är bara halten av fettsyror som skiljer dem åt. Vilken man väljer beror snarare på vad man skall använda den till, smörgåsmargarin på smörgåsen, smör/margarin till bakning/stekning, majs-, raps- eller olivolja till stekning. Rapsolja har samma fettsyresammansättning som olivolja men ingen utpräglad smak, så det är bara priset och smaken som skiljer.

Sist men inte minst en bekant fråga för många av oss.

Hur kan jag vara hungrig redan, jag som åt så mycket?   

1. Vi måste påfylla våra förråd med det vi är gjorda av. Ett enkelt tricks är att se till att måltiden innehåller något ur varje tårtbit från matcirkeln. 

2. Att tugga ordentligt är viktigare än de flesta tror. När otuggad eller slarvigt tuggad mat kommer ner i magen, hamnar den huller om buller och fyller upp en stor del av magsäcken. Det blir svårt både med finfördelningen, nedbrytningen, omhändertagandet och slutligen transporten av matens beståndsdelar. Resultat: hjärnan får inte någon energi och signalerar så att vi snabbt blir hungriga igen.

Speciellt nu när vi lever i en tid där mediers hets om bantning och kroppsfixering överskridigt gränsen för vad som är förnuftigt, rekommenderar jag varmt denna bok som erbjuder en sund medvetenhet om kropp, mat och träning! 

Hanni Erkkilä

         

Hurdan pappa/mamma skulle du ha valt, ifall du fått välja?

”Om man ändå kunde välja sina föräldrar… ”, ”om inte min mamma skulle vara så… ” eller ”om inte min pappa alltid skulle…” får vi ofta höra under våra klientsamtal.

Eller kanske har du alltid haft en känsla av att dina föräldrar älskar dig, en äkta moders- och faderskärlek, en känsla av att dina föräldrar alltid litar på dig och vill dig väl. Då är denna text inte för dig.

Vi kan tyvärr inte välja våra föräldrar, men om vi fick, valde vi just dylika trygga och beskyddande mammor och pappor. Som accepterar dig med hull och hår, även under de värsta upproren. Föräldrar som gör sitt allt för sina barn och som du känner att du alltid kan lita på. Föräldrar som kan fungera som dina förebilder.

Men sådant du inte rår för är föräldrarnas ärftliga sjukdomar eller genetiska frågeställningar som kan vara väldigt tuffa att tampas med. För att inte tala om personlighetsstörningar som långt formas efter uppfostran. Mycket av dina föräldrars beteende och förmåga till kärlek kan förutom dina föräldrars egna genetiska arv, nämligen förklaras på basen av hurdan barndom och uppväxt de själva fått.

Dina föräldrar kanske någon gång eller gång efter annan, har svikit dig eller betett sig illa och vissa svek kan vara mycket svåra att förlåta. Du kanske först i ungdomsåren märker att det du trodde ”hörde till” inte alls är okej och börjar ifrågasätta föräldrarnas beteende. Föräldrar som sätter sig själv och sina egna behov före barnens – vad är det för föräldrar? Kanske denna process resulterar i att du går igenom en identitetskris, vem är JAG? Vad tycker JAG om? Vem tycker JAG om?

Vi är alla, oberoende om vi är föräldrar eller barn, människor med olika åsikter. Vi kan ha olika uppfattningar, förhandsinställningar eller fördomar, och detta kan leda till otaliga missförstånd ifall alla upplever sig ”veta bäst”. Det är viktigt att säga hur du känner och varför. I annat fall kan irritationen stiga till frustrerande skalor. Läget kan vara låst och då kan det vara bra att tala med en utomstående opartisk person, som man litar på. Då kan man tillsammans fundera kring hur man kan göra det bästa av situationen. Ofta är en bruten föräldrakontakt inte den bästa lösningen utan ställer istället till en massa trassel, bekymmer och problem.

Men ibland kan det vara den enda möjligheten att bryta kontakten. Om du vet att du ständigt far illa av föräldrarnas känslor, åsikter och beteende och har svårt att lita på dem. Vågar du ställa krav till dina föräldrar: ”vi kan gärna umgås, men bara ifall du… och visar respekt”.

Ofta heter det att man genast skall ta itu med konflikter inom familjen. Vilket faktiskt oftast funkar! Men ibland behövs avstånd och betänketid. Utan att ändå ”sopa saker under mattan”, kan saker och ting ha en tendens, att med lite tid och reflektion på avstånd, få olika perspektiv. Stora saker kan bli mindre och man kanske ser sin egen roll tydligare. Och allt bara faller på sin plats. Känslor kan nämligen vara väldigt primitiva och irrationella och såra mera än de avsett. De kan dyka upp utan förvarning och brusa upp till en orkan. Som du/dina föräldrar ångrar senare. Ibland kan det vara bra att hinna tänka över och fundera hur man bäst kan ”gilla läget” och acceptera det som hänt och kanske välja att försonas.

Förlåt är ett väldigt bra ord.

Camilla Laine

Njut av vardagen!

Skolorna har börjat igen och många är tillbaka på jobbet efter semestern. Snart tar universitetsstudierna fart på nytt. VARDAGEN har återvänt.

 

Jag hoppas att du har haft en skön sommar. Att du har skapat goda minnen som får dig att le när du tänker på dem. Jag hoppas även att den goda känslan i så fall håller i sig och fortsätter.

Ibland kan det kännas motsträvigt att gå tillbaka till vardagen och lämna ledigheten bakom sig. Men livet består ju trots allt till största delen av vardag. Trivs man inte med den, är det kanske svårt att orka trivas med sig själv. För att må bra tror jag att det därför är viktigt att uppskatta och vara tacksam över de små, vardagliga sakerna. För varför ska man nu göra vardagen gråare än vad den redan är? (Om den nu alltså är det.) Det är ju lite som att vilja bli ännu mera sjuk än vad man redan är eller önska att det vore ännu tråkigare än man kanske har det.

Du kan istället välja att vara snäll mot dig själv och lära dig att njuta av de små sakerna i livet.

 PS. Inspiration till text och bild från http://www.torkildskold.se/

 Caroline Granholm

Vad sänker tröskeln för unga att söka hjälp?

Enligt en australiensisk litteraturstudie av Gulliver, Griffiths & Christensen som utkom 2010, är faktorer som sänker tröskeln för unga att söka hjälp bl.a. tidigare positiva erfarenheter samt socialt stöd och uppmuntran av andra att söka hjälp. Studiens syfte var att utreda vilka faktorer som hindrar och vad som sänker tröskeln för unga och unga vuxna med psykisk ohälsa att söka hjälp. Rädslan för stigmatisering är en av de största orsakerna till att unga inte söker hjälp och även skamsenhet över att söka hjälp framkom. Andra tydliga hindrande faktorer hade att göra med konfidentialitet och förtroende.

Ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa upplever enligt studien att det finns flera hinder för att söka hjälp. Dessa är rädslan för stigmatisering, skamsenhet för att söka hjälp överlag, svårigheter att känna igen symtom och ovetskap om frågor kring psykisk ohälsa samt att de unga försöker lita sig på att de klarar situationen på egen hand. I studien framkom det att en del unga är rädda för att tystnadsplikten bryts och att närstående samt vänner får reda på att den unga sökt hjälp. Det har också framkommit i tidigare undersökningar att unga personer lättare söker hjälp hos instanser som de upplever förtroende för.

I det material som analyserades i studien fann man att tidigare positiva erfarenheter av att söka hjälp, socialt stöd och/eller uppmuntran av andra, konfidentialitet och förtroende för servicegivaren, positiva relationer till professionella, medvetenhet om psykisk ohälsa, upplevelsen av att den unga är i behov av hjälp, öppenhet för att tala om sin situation och en positiv attityd gentemot att söka hjälp är faktorer som underlättar unga att söka hjälp. Det framkom i studien att särskilt stödet av närstående och andra i den ungas liv kan minska rädslan för stigmatisering hos unga som är i behov av hjälp för sin situation.

Krisjouren för ungas verksamhet fungerar enligt s.k. lågtröskelprinciper som frivillighet, anonymitet och avgiftsfrihet. Därtill behövs det ingen remiss och servicen erbjuds alla svenskspråkiga ungdomar och unga vuxna i åldern 12–29 samt deras närstående oberoende boningsort. Krisjouren för unga vill göra det så lätt som möjligt för unga att söka hjälp.

Vad tänker du att kunde sänka tröskeln ytterligare för unga att söka hjälp?

Carmela Lindroos

Texten bygger på artikeln Perceived barriers and facilitators to mental health help-seeking in young people: a systematic review av Amelia Gulliver, Kathleen M. Griffiths och Helen Christensen, i BMC Psychiatry, 2010. Ifall du blev intresserad kan du läsa hela artikeln via länken: http://www.biomedcentral.com/1471-244X/10/113.

Att kommunicera på Giraff- och Vargspråk

Non Violent Communication (NVC) som även kallas för giraffspråk är en kommunikationsmetod utvecklad av Dr. Marshall Rosenberg på 1970-talet. Giraffspråket handlar om att kunna utrycka sina känslor, önskemål och behov i samtal med andra även när villkoren för detta är svåra. Har du någon gång känt dig oförstådd och tänkt på hur du kunde uttrycka dig bättre i kommunikation? Eller har du kanske haft den känslan att man pratar förbi varann? Missförstånd uppstår mer än man tror och märker.

Rosenberg är av den åsikten att man lyckas bättre undvika missförstånd och förmedla det man tänker genom att man aktivt i samtal med andra lägger fokus på vad man ser, känner och vill, istället för att man reagerar av vana. Samtidigt innebär det att man är uppmärksam för den andras känslor, önskemål och behov. Målet med denna empatiska kontakt är att förmedla ärlighet och respekt samtidigt som man själv blir medveten om sina egna och andras känslor och behov.

De fyra stegen i giraffspråk:

1. Iakttagelse – då man istället för att bedöma någon/något fokuserar på det man observerar. Ord som innehåller värderingar som t.ex. alltid, aldrig, för mycket och för litet, bör undvikas.

2. Känsla – då man frågar sig hur man känner sig just i den situationen.

3. Behov – då man utan att ställa krav på den andra uttrycker sina behov.

4. Begäran – då man berättar vad man önskar i konkret handling.

Som många andra saker i livet så är giraffspråket inte lätt. Det krävs självsäkerhet och trygghet för att kunna sortera känslor, tankar och värderingar i samtal. Därtill krävs det mod för att våga ge och ta emot ens egna och andras känslor, önskemål och behov.  

Men vad har egentligen giraffer med saken att göra? Giraffen är vald att symbolisera denna empatiska kontakt p.g.a. att den är det landdjur som har det största hjärtat. Dessutom ligger dens hjärta och hjärna långt borta från varann. Giraffer är kraftfulla och agerar inte impulsivt. 

Motsatsen till giraffspråk är vargspråk där man dömer, generaliserar, kritiserar och kräver. Varför just vargen? Vargen rör sig snabbt och skapar ofta en hotfull situation. Den attackerar och använder aggression som försvar. Då man talar vargspråk är man inte villig att lyssna. Man lägger skulden på andra och tar inte ansvar. Då är man inte öppen för vad man egentligen känner. I vargspråk kan man ofta höra antaganden om att man själv hamnar göra allt, att ens egen sanning är den rätta eller att det är andras fel att man mår dåligt. 

  

Rosenberg framhäver att det inte finns något sådant som giraff- och vargmänniskor, utan att vi alla bär inom oss både giraffen och vargen. Genom att översätta dessa kommunikationsmönster till djurfigurer gör Rosenberg det enklare för en att identifiera sig med sin inre empatiska giraff och mindre empatiska varg.  

 

Bilden är hämtad 2.8.2013 från http://www.fanpop.com/clubs/animals/images/13129558/title/giraffe-wallpaper  

Hanni Erkkilä