Krisjouren för ungas blogg har paus för jul- och nyårshelgerna och återkommer igen i januari 2014.

Carmela Lindroos

”Det är ju jul!”

Ifall du är ensam under julen kan det kännas ledsamt och skamfyllt än om man annars är för sig själv, helt allena. Det kan kännas jätte ångestfyllt. Man tänker att på julen måste ju alla ha någon att ty sig till, en tid för lugn samvaro, och då kan det vara svårt att berätta om det för någon? ”Det är ju jul!”

Kanske bor du långt ifrån dina nära och kära, p.g.a. jobb eller studier? Kanske har du förlorat dina föräldrar, din partner, genom dödsfall eller genom att ha blivit osams. Du kanske just gjort slut med din partner? Ensamheten blir då lätt en påminnelse om avsaknaden eller om gamla konflikter och gräl och om den samvaro man haft, men nu förlorat. Du kanske lider av social fobi och har svårt med släktmiddagar? Det är så många förväntningar på det som hör ihop med julen; ”trevlig samvaro, glad stämning, julvärme, drömmar om ledighet, god mat och dryck”. ”Det är ju jul!”

Även om det inte tröstar, kan jag konstatera att du inte är ensam om att vara ensam. Flera har det som du.

Har du möjlighet att bjuda in dig hos dina vänner? Säga att det är trist att vara ensam och gärna skulle ta del av julen tillsammans med andra? De kan enbart bli glada att få ha dig med och är lyckliga av att göra dig glad? ”Det är ju jul!”

Du kan också besluta dig för att njuta av din julensamhet. Det finns de som gör det och alla firar inte en traditionell jul. Många reser utomlands eller tar en skidsemester eller bara njuter av att ha det lugnt och skönt när andra julstressar.

Du kanske är nedstämd, ingen julstämning? Dina föräldrar kanske skilt sig och du vet inte hur julen skall bli med nya människor, nya traditioner? Har någon frågat dig hur du önskar fira julen och med vem? Har någon hört dig ”mellan raderna” beträffande dina julönskemål? Det kan vara svårt att säga sin åsikt då man är rädd att såra någon. ”Det är ju jul!”

Klarar du av att öppet och ärligt berätta att du lider av tillfällig psykisk obalans? Går det att säga: ”idag mår jag inte så bra/är jag trött, så ni får ursäkta mig om jag är lite nere?” Kanske kan det hjälpa andra att ta hänsyn till dig ifall du visat att du tar hänsyn till dig själv? ”Det är ju jul!”

Du kanske lider av julstress med julstorstädning och -matlagning? Du känner dig trött och håglös inför julshoppandet när alla dessutom tycks ha allt? Din ekonomiska situation kanske är usel för tillfället? Skulle det gå att ordna jul med knytkalas? Göra maten tillsammans? Investera tillsammans? Att köpa julpresenter tillsammans?  Eller komma överens om att inte skaffa julklappar (då måste alla hålla det löftet). Kanske bara något till barnen? I form av jullekar? Julen är ju ändå ”barnens jul”. ”Det är ju jul!”

Ta det inte personligt ifall någon vill ändra sina julplaner och prova på något nytt. Prata helst om dina julplaner i förväg och sträva till att lösa diverse konflikter. Går det att hitta din förmåga att vara tacksam för litet, att uppleva givarglädje?

Ännu är det inte för sent.

God jul,

Camilla Laine

Att vara medvetet närvarande

Största delen av vår tid går åt till att tänka på framtiden eller det som redan hänt. ”Varför gjorde jag så?”, ”Varför sa han det?”, ”Vad ska jag äta ikväll?” eller ”Vad ska vi göra i helgen?”. Hur många gånger om dagen är du verkligen här och nu?

Under hösten har jag fått en kort inblick i mindfulness eller på svenska medveten närvaro. Medveten närvaro kan man beskriva som en form av meditation. Fokus ligger i att styra sin uppmärksamhet och energi till nuet, till exempel genom att koncentrera sig på den egna andningen eller på sinnesupplevelserna som man har just nu. Genom en fokusering kan vi bli mera medvetna om våra upplevelser och möjligen i förlängningen styra över hur vi förhåller oss till dessa, till andra människor och till omgivningen. En av grundtankarna är att nuet är den enda stunden som tillåter en förändring.

Det har forskats en hel del kring medveten närvaro, och främst har man funnit att dylika övningar kan vara effektiva för att hantera stress. Regelbunden repetition kan hjälpa en att hitta ett lugn och en inre ro. Målsättningen är dock inte i sig avslappning, utan snarare en ökad koncentration på de egna upplevelserna. En viktig aspekt i mindfulness är att man inte färgar sina upplevelser som antingen negativa eller positiva.

Låter det enkelt? Testa att i två minuter sitta helt tyst och bara fokusera på din egen andning. Du behöver inte förändra, ta bort eller lägga till något. Lägg bara märke till hur du andas, inget annat. När en tanke kommer till dig, lägg märke till den och släpp den sedan för att fokusera på andningen igen. Du märker kanske att det inte är så lätt som det låter. Men vi kan träna upp vår förmåga att själva välja vad vi fokuserar på.

 
Om du är intresserad av mindfulness så finns det kurser man kan gå. Vill du läsa mera om ämnet så kan jag till exempel rekommendera boken Kutsu tietoisen läsnäolon harjoittamiseen skriven av Jon Kabat-Zinn.

Caroline Granholm