NYFIKEN

Förra veckan stannade jag upp för något väldigt intressant på HelsingforsMissions hemsida där författaren Margit Sjöroos skriver om medkänsla. Hon skriver allmänt om ämnet och därtill finns det något som heter ”myötätuntokoulu”, som uppdateras varje måndag. Det här, tänkte jag för mig själv, vill jag dela med mig! Så här skriver hon. 

Genom att lära oss kunskaper i medkänsla kan vi minska på ensamhet och osäkerhet, skapa kontakt med andra människor samt förebygga ensamhet, trötthet och marginalisering. Då vi lär oss kunskaper i medkänsla mår vi också själv bättre.    

Medkänsla betecknar förmågan att känna igen och ha medvetande om andras smärta. Medkänsla är också förmågan att stöda och hjälpa den andra som mår dåligt utan att pracka på sin egen åsikt.  

Grunden för lycka. Medkänsla är grunden för mänsklighet. Människan är det ända djuret, som kan känna medkänsla. Medkänsla är också grunden för lycka. En medkännande människa är i genomsnitt lyckligare än en människa, som visar mindre eller inget medkännande. Redan det att man känner någon som har medkänslighet, sägs ha en positiv påverkan på hur lycklig man känner sig.

Livsbetingelse. Medkänsla är en orsak till att människan har överlevt och utvecklats. Medkänsla är vår livsbetingelse. Den hjälper oss att göra kompromisser, förhandla om saker och ge upp våra egna behov för det bästa av andra människor och större helheter.     

Grunden för sociala färdigheter. Medkänsla är också grunden för sociala färdigheter. Medkänsla underlättar en att förstå och identifiera sig med en situation utan att man har behövt gå igenom något liknande. Vi kan tänka oss att medkänsla på så sätt är en väsentlig del av ens yrkeskunskap, kreativitet, tjänstfärdighet och uppfinnande. Medkänsla är inte något som är begränsat till bara en liten del av livet, det hör lika väl till arbetslivet som till det privata. 

Margit Sjöroos (översatt av Hanni Erkkilä)

 

Gå gärna in på HelsingforsMissions hemsida http://www.helsinkimissio.fi/?sid=509 och läs de intressanta inläggen av Margit Sjöroos, som skrivit boken ”Myötätunto. Ole läsnä, elä mukana”.  

Att vara eller inte vara... ihop

Även om två blir ett tillsammans och vi blir oss, och vi känner oss starkare än skilt för sig, så är det bra att hela tiden tänka på att vi ändå är två skilda individer. Ett parförhållande bygger på ett beslut vi gör utgående från oss själva, den andra och oss två tillsammans i ett förhållande. Det kan innebära lycka, men också ställvis desperation, i synnerhet när man blir osäker på förhållandets varaktighet. Förhållandet går igenom olika utvecklingsfaser och det präglas hela tiden av en intressant balansgång mellan en vi- och jag-identitet. Passioner ersätts av ett lugnare skede senare i förhållandet vilket inte betyder att kärleken tagit slut.  

Ett förhållande är alltså rätt långt en överenskommelse mellan två människor om att ömsesidigt försöka möta varandras behov genom processer som ständigt utvecklas. Ibland har man inte gemensamma spelregler för förhållandet och då kan det lätt uppstå missförstånd. Det är viktigt med öppenhet och att man vågar tala om svåra saker utan att vara rädd att den andra försvinner eller går sönder av det.  

Ett förhållande består av tillit (pålitlighet), lojalitet, gemenskap, öppenhet, jämlikhet och solidaritet. En parrelation skall vårdas. Detta gör man genom att tala öppet med varandra och om varandra och det kan behöva en specifik tid och ett specifikt utrymme för att göra det möjligt.  

Då den ena bryter mot en ömsesidig överenskommelse väcks många känslor. Det hur man tar ett svek är individuellt men oftast kommer det först som en chock och så reagerar man med (beroende på ens levnadserfarenhet av tidigare förluster) sorgsenhet, besvikelse och senare kanske med ilska. Det kan vara svårt att möta dessa känslor om man är van (eller uppfostrad?) att dölja dem. Inför självständighetsfasen är det av vikt att ta ansvar för sin egen lycka och leva livet med alla känsloskalor.  

Ibland behöver man yttre hjälp och stöd för att komma över en kris i livet (ex. skilsmässa). På Krisjouren för unga jobbar vi gärna också med par som går igenom jobbiga skeden i förhållandet. Välkomna! 

Camilla Laine

Frågor om upplevelsen av att gå på Krisjouren för unga

Under det senaste året har vi på Krisjouren för unga samlat in feedback av klienter som gått hos oss för att få in värdefulla åsikter, intryck och känslor klienterna upplevt under den tid de gått i samtalshjälp. Vi har bl.a. frågat efter förväntningar och förhandsuppfattningar, hur klienterna känt sig under det första besöket samt de fortsatta besöken på Krisjouren och om de skulle rekommendera Krisjouren för unga åt någon annan. Nedan finns kommentarer samlade från denna feedback som ni kan ta del av.

Vad var ditt första intryck av Krisjouren för unga?

”Jag kände mig omhändertagen direkt då jag kom innanför dörren.”

”Det kändes tryggt och hemtrevligt.”

”Det kändes skönt att få tala svenska.”

”Ett mysigt ställe och personen var lätt att prata med och ha kontakt med.”

 

Vad har besöken vid Krisjouren för unga gett dig?

”Insikt och en ändrad attityd mot mig själv.”

”De var det smartaste jag nånsin gjort!”

”Jag fick hjälp att se att jag har de verktygen jag behöver för att leva mitt liv.”

”Massor, stöd och hjälp i ett tungt och svårt skede av livet.”

Skulle du rekommendera Krisjouren för unga åt någon annan? Vem?

”JA! Åt alla som har en känsla av att allt inte är okej i livet, en liten eller stor sak.”

”Jag tror dock att de som besöker Krisjouren för unga själva måste inse att de behöver hjälp.”

”Absolut, åt alla som känner att de behöver stöd och en trygg plats att gå till ifall livssituationen känns tung att bära ensam.”

”Själv är jag lite ledsen över att jag inte visste om Krisjourens existens just då jag var i akut behov av samtalshjälp.”

Vad är annorlunda i ditt liv nu?

”Jag ser mig själv på ett mera hälsosamt sätt än tidigare.”

”Jag har gått vidare till psykoterapi, något som tog mig flera år att få och som jag nu äntligen har inlett.”

”Ångesten jag levde med under den tunga perioden är borta.”

”Jag känner att jag har bättre beredskap att hantera svårigheter som kan komma i livet och njuter mera av stunden och livet.”

Ett stort tack till dem som gett feedback – det är värdefull information för oss som jobbar på Krisjouren för unga!

Carmela Lindroos