”Det är ju jul!”

Ifall du är ensam under julen kan det kännas ledsamt och skamfyllt än om man annars är för sig själv, helt allena. Det kan kännas jätte ångestfyllt. Man tänker att på julen måste ju alla ha någon att ty sig till, en tid för lugn samvaro, och då kan det vara svårt att berätta om det för någon? ”Det är ju jul!”

Kanske bor du långt ifrån dina nära och kära, p.g.a. jobb eller studier? Kanske har du förlorat dina föräldrar, din partner, genom dödsfall eller genom att ha blivit osams. Du kanske just gjort slut med din partner? Ensamheten blir då lätt en påminnelse om avsaknaden eller om gamla konflikter och gräl och om den samvaro man haft, men nu förlorat. Du kanske lider av social fobi och har svårt med släktmiddagar? Det är så många förväntningar på det som hör ihop med julen; ”trevlig samvaro, glad stämning, julvärme, drömmar om ledighet, god mat och dryck”. ”Det är ju jul!”

Även om det inte tröstar, kan jag konstatera att du inte är ensam om att vara ensam. Flera har det som du.

Har du möjlighet att bjuda in dig hos dina vänner? Säga att det är trist att vara ensam och gärna skulle ta del av julen tillsammans med andra? De kan enbart bli glada att få ha dig med och är lyckliga av att göra dig glad? ”Det är ju jul!”

Du kan också besluta dig för att njuta av din julensamhet. Det finns de som gör det och alla firar inte en traditionell jul. Många reser utomlands eller tar en skidsemester eller bara njuter av att ha det lugnt och skönt när andra julstressar.

Du kanske är nedstämd, ingen julstämning? Dina föräldrar kanske skilt sig och du vet inte hur julen skall bli med nya människor, nya traditioner? Har någon frågat dig hur du önskar fira julen och med vem? Har någon hört dig ”mellan raderna” beträffande dina julönskemål? Det kan vara svårt att säga sin åsikt då man är rädd att såra någon. ”Det är ju jul!”

Klarar du av att öppet och ärligt berätta att du lider av tillfällig psykisk obalans? Går det att säga: ”idag mår jag inte så bra/är jag trött, så ni får ursäkta mig om jag är lite nere?” Kanske kan det hjälpa andra att ta hänsyn till dig ifall du visat att du tar hänsyn till dig själv? ”Det är ju jul!”

Du kanske lider av julstress med julstorstädning och -matlagning? Du känner dig trött och håglös inför julshoppandet när alla dessutom tycks ha allt? Din ekonomiska situation kanske är usel för tillfället? Skulle det gå att ordna jul med knytkalas? Göra maten tillsammans? Investera tillsammans? Att köpa julpresenter tillsammans?  Eller komma överens om att inte skaffa julklappar (då måste alla hålla det löftet). Kanske bara något till barnen? I form av jullekar? Julen är ju ändå ”barnens jul”. ”Det är ju jul!”

Ta det inte personligt ifall någon vill ändra sina julplaner och prova på något nytt. Prata helst om dina julplaner i förväg och sträva till att lösa diverse konflikter. Går det att hitta din förmåga att vara tacksam för litet, att uppleva givarglädje?

Ännu är det inte för sent.

God jul,

Camilla Laine

Att vara medvetet närvarande

Största delen av vår tid går åt till att tänka på framtiden eller det som redan hänt. ”Varför gjorde jag så?”, ”Varför sa han det?”, ”Vad ska jag äta ikväll?” eller ”Vad ska vi göra i helgen?”. Hur många gånger om dagen är du verkligen här och nu?

Under hösten har jag fått en kort inblick i mindfulness eller på svenska medveten närvaro. Medveten närvaro kan man beskriva som en form av meditation. Fokus ligger i att styra sin uppmärksamhet och energi till nuet, till exempel genom att koncentrera sig på den egna andningen eller på sinnesupplevelserna som man har just nu. Genom en fokusering kan vi bli mera medvetna om våra upplevelser och möjligen i förlängningen styra över hur vi förhåller oss till dessa, till andra människor och till omgivningen. En av grundtankarna är att nuet är den enda stunden som tillåter en förändring.

Det har forskats en hel del kring medveten närvaro, och främst har man funnit att dylika övningar kan vara effektiva för att hantera stress. Regelbunden repetition kan hjälpa en att hitta ett lugn och en inre ro. Målsättningen är dock inte i sig avslappning, utan snarare en ökad koncentration på de egna upplevelserna. En viktig aspekt i mindfulness är att man inte färgar sina upplevelser som antingen negativa eller positiva.

Låter det enkelt? Testa att i två minuter sitta helt tyst och bara fokusera på din egen andning. Du behöver inte förändra, ta bort eller lägga till något. Lägg bara märke till hur du andas, inget annat. När en tanke kommer till dig, lägg märke till den och släpp den sedan för att fokusera på andningen igen. Du märker kanske att det inte är så lätt som det låter. Men vi kan träna upp vår förmåga att själva välja vad vi fokuserar på.

 
Om du är intresserad av mindfulness så finns det kurser man kan gå. Vill du läsa mera om ämnet så kan jag till exempel rekommendera boken Kutsu tietoisen läsnäolon harjoittamiseen skriven av Jon Kabat-Zinn.

Caroline Granholm

Myers-Briggs personlighetstyper

Inom ramen för mina masterstudier vid yrkeshögskolan Arcada deltog jag i en intressant föreläsning om självkännedom och personlighetsprofiler som jag vill dela med mig av här på bloggen. Föreläsningen ingick i en studiehelhet som handlar om ledarskap och föreläsningen fokuserade på förståelsen av olika personlighetstyper med tanke på arbetsliv och ledarskap. Föreläsaren presenterade ett instrument som heter Myers-Briggs (MBTI) och används mycket t.ex. vid rekrytering av arbetstagare i form av personlighetstest. Dylika test och instrument kan tas med en nypa salt och är inga absoluta sanningar men kan vara riktgivande och intressanta att reflektera över.

 

Vår personlighetstyp består av ett underliggande beteendemönster som är ett resultat av våra medfödda preferenser och omgivningens inflytande. Det kan vara nyttigt att känna till sin personlighetstyp för att öka sin självkännedom och lättare känna igen sina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter. Man kan också få en bredare förståelse för naturliga skillnader mellan olika slags människor och personlighetstyper.

Myers-Briggs (MBTI) personlighetstyper är ett av de vanligaste personlighetsinstrumenten som används världen över. Instrumentet baserar sig på Jungs teori. Jung menade att ”beteendeskillnader är ett resultat av olika individers medfödda tendenser att använda sina mentala resurser på olika sätt”. Vad detta betyder i praktiken är att människor skiljer sig i sina sätt att hämta och använda energi, hämta och fokusera på information, fatta beslut samt handskas med den yttre världen.

Alla människor har tillgång till olika mentala processer men har en naturlig preferens för en av två motpoler. Detta betyder att vi kan använda oss av båda polerna beroende på situationen, men inte med samma säkerhet eller samtidigt. När vi använder det som känns mer naturligt för oss sker det utan ansträngning och vi kan känna oss säkra i situationen.

Du kan testa preferensens betydelse genom att först skriva ditt namn med din dominanta hand – det sker naturligt och känns väl bekvämt och vant? Pröva sedan på att skriva ditt namn med din icke-dominanta hand – hur kändes det? Handstilen blev kanske mer svårläst, handen darrade och du blev mer osäker?

De olika mentala processerna är energi, med motpolerna extraversion – introversion; information, som har motpolerna sinnesförnimmelse – intuition; beslutsfattande, med motpolerna tanke – känsla samt förhållningssätt till livet, som har motpolerna bedömning – perception.

Den extroverta eller utåtriktade får energi genom att agera och diskutera, är social, uttrycksfull och föredrar att tala, har ofta breda intresseområden och tar initiativ. Den introverta eller inåtriktade får energi genom reflektion, är mer återhållsam och reserverad, går in för sina intressen, föredrar att skriva och tar initiativ när något känns väldigt viktigt.

Sättet att hämta och använda information består av motpolerna sinnesförnimmelse och intuition. Den första personlighetstypen gör detta via sina sinnen; är försiktig med att dra slutsatser, inriktar sig på det som är aktuellt, uppskattar praktiska tillämpningar, observerar och kommer ihåg detaljer. Den intuitiva personlighetstypen gör detta via sitt ”sjätte sinne”; drar snabba slutsatser, ser helheter, koncentrerar sig på framtida möjligheter, kommer ihåg detaljer relaterade till vissa mönster eller helheter och litar på sin inspiration.

Beslutsfattande har motpolerna tanke och känsla. Den som har preferensen tanke undersöker sakfrågors för- och nackdelar, är logisk, analyserar och söker brister vid problemlösning, tror på rättvisa och att alla skall behandlas lika. Den som har preferensen känsla tar hänsyn till det som är viktigt för individen, är empatisk, behandlar människor som unika individer, strävar efter positiv samverkan och harmoni samt upplever att rättvisa är att alla behandlas på ett individuellt sätt.

Hur man handskas med den yttre världen består av motpolerna bedömning och perception. Den första är ofta organiserad, systematisk och metodisk, gillar att genomföra planer, undviker stress och får energi av att få saker avslutade. Den andra vill uppleva och förstå livet, är spontan, flexibel, öppen för nya erfarenheter, gillar processer och sporras av stress i sista minuten.

Enligt Myers-Briggs personlighetsinstrument har alla människor av alla motpoler och personlighetstyper men idén är att hitta de preferenser en person har – vad som känns mer naturligt, vilka styrkorna är och hur man fungerar i olika situationer för en ökad självkännedom och personlig utveckling.

Carmela Lindroos

(Källa: docent Raija Lennés föreläsning om självkännedom och personlighetsprofiler inom masterprogrammet för det sociala området vid yrkeshögskolan Arcada 20.10.2013)