Anknytningsmönster hos barn och vuxna

Att bli medveten om sitt anknytningsmönster kan vara förvånansvärt viktigt för att kunna skapa och upprätthålla balanserade och betydelsefulla människorelationer. Anknytning är ett begrepp som utvecklats av psykiatern och psykoanalytikern John Bowlby och hans efterträdare Mary Ainsworth. I kort syftar anknytning till barnets utvecklande av en närhets- och skyddsrelation till sin förälder/vårdare. Så fort ett barn t.ex. känner rädsla aktiveras anknytningssystemet. Det sägs att individens tidiga anknytningsmönster bildar en grund för senare människorelationer. Ett anknytningsmönster kan dock förbättras och förändras genom att man blir medveten om sitt anknytningsmönster och får nya goda erfarenheter av relationer.

Olika anknytningsmönster hos barn:

1.   Trygg anknytning – Barnet förlitar sig på att föräldern/vårdaren är tillgänglig och beskyddande. Barnet utvecklar en god självkänsla och förväntar sig att andra är accepterande, stödjande och ansvariga. 
2.   Otrygg-undvikande anknytning – Barnet blir bortstött och ignorerad av föräldern/vårdaren. Samspelet mellan barn och förälder är oftast på förälderns/vårdarens villkor. Barnet uppskattar inte sig själv och ser ofta andra som opålitliga och bortstötande.
3.   Otrygg-ambivalent anknytning – Förälderns/vårdarens beteende är oförutsägbart och oberäkneligt. Barnet känner sig osäker på hur föräldern/vårdaren kommer att reagera i olika situationer och hur tillgänglig, deltagande eller hjälpsam föräldern/vårdaren är vid behov. Barnet uppskattar andra, men inte sig själv.      
4.   Otrygg-desorganiserad anknytning – Barnet upplever föräldern/ vårdaren som hotfull och oberäknelig. Barnet känner sig både försummad och hotad och vill ofta dra sig undan i hotfulla situationer. Barnet uppskattar inte sig själv och har ofta negativa förväntningar på andra. 

En del forskning visar att sambandet är stort mellan individens anknytningsmönster som barn och vuxen. Ytterligare har det visat sig att det finns ett starkt samband mellan föräldrarnas anknytningsmönster och anknytningsstilen deras barn har.   

Olika anknytningsstilar hos vuxna:

1.   Trygg anknytningsstil – Individen har en bra självkänsla och känner sig värdefull. Individen uppskattar både sig själv och andra samt känner tillit till andra och förväntar sig att andra är accepterande och tillgängliga. Individen har förmågan att binda ömsesidiga förhållanden.
2.   Undvikande anknytningsstil – Individen har en dålig självkänsla och vågar inte lita på andra. Individen är socialt undvikande och ofta missnöjd med sina relationer.
3.   Ambivalent anknytningsstil – Individen har en dålig självkänsla och ett dåligt självförtroende. Individen har positiva erfarenheter av andra och är ofta beroende av deras åsikter och uppskattning. Därtill känner individen sig uppslukad i sina relationer.
4.   Desorganiserad anknytningsstil – Individen har hög självvärdering och litar inte på andra. Utåt sett verkar individen väldigt självsäker, men i verkligheten skyddar han/hon sig mot besvikelse genom att övertyga sig själv att han/hon är självständig och osårbar.

     

Fast dessa ovannämnda anknytningsmönster och – stilar inte ger oss en absolut sanning, så kan vi ändå använda dem som en vägledning för vår egen utveckling eller för att bygga en bredare förståelse om våra människorelationer.

Bilden är hämtad 18.6.2013 från  http://www.ahaparenting.com/parenting-tools/attachment-parenting/Pros-and-cons 

Hanni Erkkilä

Vad har du på dig?

Vem säger vad som är ”rätt” klädstil? En del hänvisar bestämt till kläd- och modehistoria och alla trender genom decennier. Hur föds trenderna? Hur kan t.ex. den klädstil som man först tycker ser absurd ut plötsligt bli något alla har på sig? Hur blir det mode? Klart är att media, tidningar, TV… och det kändisarna har på sig, påverkar oss. Men det biter inte på alla.

Du kanske går helt i motsats riktning och skulle aldrig bära det senaste nya. Du föredrar samma klädstil genom hela livet? Kanske inger det en sorts trygghet? Kanske är det viktigt att kläder skall vara ändamålsenliga och ekonomiska, av hög kvalitet. Att kläder är till för att värma och vara bekväma. Eller kanske du inte alls bryr dig om vad du har på dig. Du bryr dig inte om material, färg eller form. Du kanske inte ens bryr dig ifall du svettas på sommaren eller fryser på vintern. Eller så kanske du hör till dem som inte vill eller kan sätta pengar på kläder.

I vissa kulturer spelar kläder en mycket stor roll. De symboliserar din roll i samhället, status, din religion, stam, ditt land. Olika kulturer har stort inflytande på hur modet ser ut. Något år är det trendigt med safari, följande år etniskt, mexikanskt inspirerat, orientaliskt…

Färgpsykologer, flera livscoacher och de som bl.a. tror på Chakran (ljusspridarna) är övertygade om att färger i vår omgivning påverkar oss. Man kan pigga upp sitt humör genom att tänka på vilka färger och nyanser det gäller att se upp med. Finland anses ”grått” och att vi gömmer oss i murriga toner. De uppmanar oss att våga använda oss av färger och leka med dem, att det är bra för hjärnan. De är övertygade om att genom att kombinera och förena färger och former på olika sätt övas hjärnans kapacitet och kreativiteten. Detta i sin tur påverkar vårt välmående och vårt sociala liv.

Många ungdomar vill tänka och konsumera ekologiskt. De vill också att kläderna är etiskt tillverkade och bojkottar gärna fabrikat som t.ex. använder barnarbetskraft eller som inte bryr sig om miljön. Faktum är att det finns mycket kläder på vår jordklot. I USA finns en fristående organisation, Redefining Progress, som på olika sätt arbetar för en hållbar utveckling och social rättvisa. De har utarbetat ett mått som kallas ”ekologiskt fotavtryck”. Det är ett sätt att beskriva hur stor yta varje person tar på jorden. Vad du äter, hur du tar dig till jobbet eller skolan, eller vilka kläder du köper påverkar ditt och hela ditt lands fotavtryck. Enligt det ekologiska fotavtrycket gör du ett val varje gång du köper kläder som påverkar hela jordens överlevnad. Likaså om du väljer att cykla eller åka bil till jobbet. Eller hur du slänger dina sopor eller tvättar tvätten. Hur du bor och värmer bostaden har också betydelse o.s.v.

Värt att tänka på. Man kan fynda ekologiskt. Du kanske tänker att du egentligen inte behöver något men unnar dig själv ett plagg då och då på rea eller loppis. Du kanske köper sällan och bara ifall det är 50-70% rabatterat. Du gillar stämningen på loppmarknaden; kreativiteten, upprymdheten, glädjen i att en gammal sak/plagg hittar en ny och nöjd ägare. Då är du som jag, som gillar idén att gammalt återanvänds och uppskattar traditioner och hemgjort. För mig skall kläder kännas rätt för rätt tillfälle. Jag väljer kläder enligt humör och tycker om färger och om att blanda olika klädstilar. Många av mina kläder är flera år gamla och när man köper begagnat vet man ju inte nödvändigtvis hur gammal klädseln egentligen är. Jag tänker ofta, redan kvällen innan, var jag skall vara och med vem och vad det är för tillfällen och strävar till att ha allt färdigt för följande morgon. Detta inger trygghet och hindrar morgonstress, för mig. Ibland kan det såklart bli helt fel. Inget känns rätt. Kläderna känns gamla och ointressanta. Men jag har aldrig försenat mig (ännu) för att jag inte vetat vad jag skall ha på mig.

För att återgå till frågan vad är rätta/vackra kläder? På finska finns ett ordspråk ”ruma se vaatteilla koreilee” och det tolkar jag som att det anses fåfängt att klä sig för fint då det vackra kommer inifrån. Man behöver alltså inte pynta upp sig så väldigt, så om du klär på dig ett leende – ja, då är du vacker, just som du är.

Ifall du önskar kan du gärna blogga om något av dessa teman. T.ex. vad kläder betyder just för dig. Vad anser du om ekologi? Eller kanske köper du för mycket kläder? För ofta?

Camilla Laine