Kom och sätt dig i Soffan!

Är du ung vuxen, mellan 18 och 29 år? Saknar du någon att prata med, någon i samma ålder? Eller känner du någon i den här åldern som skulle önska sig fler meningsfulla kontakter? Trots att staden är full med människor och det finns cafeer, barer, gym och hobbyverksamheter kan man ha svårt att komma i kontakt med andra och känna sig ensam.

Går du i gymnasiet och det klasslösa systemet kanske gör att du inte kommer i kontakt med andra lika lätt? Har du kanske just flyttat från en annan ort och ännu inte hittat vänner i huvudstads regionen? Talar du finska men vill förkovra dig i svenskaspråket? Kanske bara saknar du någon att chilla och byta tankar med?

Nu öppnar vi Soffan – en samlingspunkt för unga vuxna.  Du har en fin möjlighet att träffa nya människor som du normalt kanske inte kommit i kontakt med. 

På Soffan möts man över en kopp kvällste eller kaffe, får sig en smörgås i gott sällskap och kan njuta av skön musik, kostnadsfritt och utan krav. Du får gärna ta en vän med dig. Det är bara att dyka upp.

Du kan komma och provsitta Soffan ännu två  gånger denna vår, och vi vill gärna höra vad du tycker om den, för vårt mål är att Soffan ska vara öppen varje vecka från och med augusti.

Tid: 

14.5 kl. 16-19 och 11.6 kl. 16-19

Plats:

G18 våning 3 (Georgsgatan 18 A) 

Info: 

Camilla Laine

camilla.laine@helsinkimissio.fi, 045 341 7552

Mette Strauss 

mette.strauss@kran.fi, 050 410 7001

Linda Stark 

linda.stark@helsinkimissio.fi

Verksamheten har varken religiös eller politisk koppling. 

Vi som är med och arrangerar är:

Krisjouren för unga, Kran, De ungas akademi och Ung info 

//vid bloggen, Cami

Ungas välbefinnande

Ungdomars och unga vuxnas psykiska välbefinnande diskuteras mycket i vårt samhälle idag. Majoriteten av ungdomarna mår bra och det är viktigt att komma ihåg. Men oron för unga med psykisk ohälsa eller i risk för utslagning ökar ändå. Institutet för hälsa och välfärd har genomfört enkätstudien Hälsa i skolan sedan år 1996. Enkäten besvarades år 2013 av ca 200 000 ungdomar i grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter med syfte att samla in information om ungas skol- och levnadsförhållanden, hälsofrågor samt elev- och studerandehälsovården.

Tack vare denna studie vet vi bland annat att:

• ungas levnadsvanor förbättrats överlag

• ungdomarna upplever att de blir hörda och att arbetsklimatet i skolorna har blivit bättre

• unga upplever att det är lättare att prata med sina föräldrar om svåra saker

Enligt resultaten från Hälsa i skolan 2013 söker unga allt oftare hjälp för nedstämdhet eller olika ångesttillstånd, vanligtvis hos psykolog, skolkurator eller -hälsovårdare. Allt fler unga anser att tillgången till elev- och studerandevårdens tjänster är bättre än tidigare. Men trots det har nästan 40 % av studeranden i grundskolor och gymnasier en upplevelse av att det är svårt att få en tid till skolläkare och/eller -psykolog. En av målsättningarna med den nya elev- och studerandevårdslagen som träder i kraft i augusti är att sänka tröskeln för unga att söka hjälp och även erhålla den snabbare.

Liknande undersökningar har också gjorts bland unga vuxna. Enligt en hälsoundersökning bland finländska högskolestuderande under 35 år, upplevde 84 % av de studerande sitt hälsotillstånd som gott och 3 % som svagt. Studien visade att antalet diagnostiserade depressioner och olika ångestsyndrom fördubblats bland högskolestuderande sedan år 2000. Förekomsten av olika slags psykiska svårigheter såsom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och stress var framträdande bland studeranden i undersökningen.

Hälsa i skolan 2013 visade att nedstämdhet, depression och ångest förekommer i en märkbar grad speciellt hos flickor. Andra rapporter som tyder på samma sak har lyft fram att detta kan bero på flera olika saker (Currie et al.). En orsak kan vara att flickor upplever större hormonella förändringar än pojkar i ungdomsåren. Alternativt kan det också bero på hur flickor hanterar sina sociala relationer under ungdomsåren. En tredje orsak kan vara att flickor är mera benägna än pojkar att uttrycka sina känslor kring den egna hälsan.

Vi vet att psykisk ohälsa kan ha negativa effekter på bl.a. lärandet och därigenom på senare utbildning och yrkesliv. Det finns ett tydligt behov för s.k. lågtröskelverksamheter som Krisjouren för unga, och preventiva serviceformer som ett komplement till de lagstadgade tjänsterna för unga i vårt samhälle. Främjandet av psykisk hälsa är av yttersta vikt med tanke på de långtgående konsekvenser det kan ha för individen. En god psykisk hälsa har samband med god social komptens och god problemlösningsförmåga. Genom att fokusera på de resurser som unga redan har kan vi stöda dem i upprätthållandet av en god psykisk hälsa.

 

Carmela Lindroos och Caroline Granholm

Källor:

Paananen, Reija, Nipuli, Suvi, Kivimäki, Hanne & Luopa, Pauliina, 2013, Nuorten osallisuus on lisääntynyt ja elintavat parantuneet – tekemistä silti riittää. Kouluterveyskysely 2013. I: Hyvinvointia useammille – Lasten ja nuorten palvelut uudistuvat. Lasten ja nuorten terveyden ja hyvinvoinnin neuvottelukunnan loppuraportti. http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderId=6511574&name=DLFE-28170.pdf

Kunttu, Kristina & Pesonen, Tommi, 2013, Hälsoundersökning av högskolestuderande 2012. http://www.yths.fi/filebank/1864-KOTT_2012_verkkoon.pdf

Currie C et al. eds. Social determinants of health and well-being among young people. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international report from the 2009/2010 survey. Copenhagen, WHO Regional Office for Europe, 2012 (Health Policy for Children and Adolescents, No. 6).

Påverkar våren verkligen humöret?

I Norden får vi varje år uppleva en kraftig ökning av ljus på en kort tid. Från och med februari börjar man märka hur dagarna blir längre. Det kan kännas som ett uppvaknande ur en dvala. Den ökade andelen ljus påverkar oss på olika sätt.

Att vistas i ljus har en uppiggande effekt på människan. Om det är fråga om en engångsföreteelse blir effekten kortvarig, men om man får ljus regelbundet under samma tid på dygnet, påverkar det vårt mående på ett sätt som bär lite längre. Dygnsrytmen blir bättre, sömnens kvalitet blir bättre. Många klarar sig också med en mindre mängd sömn. Vi blir allmänt mer aktiva.

Både män och kvinnor utsöndrar mer testosteron under våren och kroppens egen tillverkning av D-vitamin ökar. I männens fall leder det till ökad aggression och sexuell energi, medan kvinnor reagerar på testosteron genom att bli mer vänliga, tillåtande och öppna för förslag. Även mängden serotonin ökar, vilket får oss att vara mer empatiska, uppleva ansikten som mer attraktiva och också att lättare känna oss förälskade.

Tyvärr har vårens ljus också avigsidor, som tar sig uttryck hos en del människor. Den lindrigaste formen är vårtrötthet. Tröttheten kan bero på att de ljusa kvällarna hindrar en från att lägga sig i tid, och sömnen räcker inte till. För den som lider av depression kan våren innebära en ökad ångest och rastlöshet.

Det finns också förväntningar som hänger ihop med våren. Våren kopplas ihop med en ny start, förälskelse, med ett allmänt lyckorus. Man kanske har lovat sig själv att gå ner i vikt till sommaren med alltför höga krav. När man märker att man inte klarar av att leva upp till dessa förväntningar, så kan besvikelsen bli stor. Paradoxalt nog, trots att ljuset gör oss gott, ser självmordsstatistiken dystrast ut just på våren.

Det är viktigt att ha nåd med sig själv och andra. Om man blir glad och energisk av våren skall man njuta av det, men om någon annan ser ut att sjunka ner i desperation, får man ha förståelse. Man ska akta sig för att säga: ”Ryck upp dig, solen skiner!”

Om man själv känner ångesten öka olidligt mycket, kan det vara bra att tala om saken med någon professionell. Det finns också saker man kan göra själv för att känna sig bättre om man känner att man inte håller för sina egna förväntningar och kanske de förväntningar man tror att omgivningen ställer på en. Man behöver inte renovera hela sig själv inuti och utanpå bara för att det är vår. Det räcker att man gör en liten sak i taget för sitt mående.

Det är ett faktum att våren påverkar humöret. Våren ger oss kraft och tröttar ut oss på en gång. Men våren ställer inga krav. Dem ställer vi själv, och den saken kan vi påverka.

Linda Stark, praktikant

Källa: http://yle.fi/uutiset/lisaantyva_valo_seka_tahdistaa_etta_sekoittaa_ihmista/5076821

Bästa/värsta krisen

Jag samtalar med en ung vuxen. Vi pratar om självbild, att känna sig själv, inre krav och framtidsdrömmar. Hur man slappnar av och ”bara är sig själv” när man inte riktigt vet vem man är eller vem man vill vara. Då säger personen mitt emot mig:

”Mina kompisar frågar varför jag går här. De tycker inte jag har någon jättestor kris direkt... Får man gå här ändå? Tycker du andra behöver den här hjälpen mer än jag?”

Det finns flera som tänker såhär, exemplet grundar sig inte bara på ett utan på flera samtal med olika personer. Orsakerna till varför den här tanken dyker upp varierar. För en del kanske det tyder på att man fått tillräckligt med stöd och kan fortsätta på egen hand. För andra kanske det handlar om en rädsla att ta för mycket plats, kräva för mycket eller att det känns ovant att sätta sig själv i första rum. Eller någon tredje eller fjärde orsak...

Jag upplever att de som kommer till Krisjouren för unga är personer som valt att ta ansvar för sitt välmående. Det är inte nödvändigtvis ett lätt beslut utan kräver en del mod. Man är villig och motiverad att inleda en process som kan kännas tung ibland, men som förhoppningsvis leder till något gott. Men att ta ansvar för sitt välmående betyder inte automatiskt att man alltid mår toppen. För det går ju inte att kontrollera allt runt omkring.  Ibland händer tråkiga, orättvisa och hemska saker. Andra gånger är det man själv som förändras och börjar uppleva saker på ett nytt sätt. Men att vilja göra det bästa möjliga av en situation eller att hantera den på bästa möjliga sätt – det tycker jag är ansvarsfullt. Hur man gör det varierar från person till person, samtalshjälp är en möjlighet bland flera.

Så, hur stor kris krävs det för att man ska kunna få samtalshjälp? När mår man tillräckligt dåligt? Enligt statistiken från förra året sökte sig en del hit för att de kände sig deprimerade eller nedstämda. Andra kom hit för att de upplevt en svårighet, till exempel förlorat en nära person, blivit mobbade eller upplevt våld. Andra gick här för att bearbeta en förändring, exempelvis att flytta hemifrån, att byta skola eller att ett parförhållande tar slut. Stress eller sömnproblem var också vanligt. Likaså oro inför framtiden eller låg självkänsla. Andra sökte sig hit för att utvecklas som person och hitta sig själv.

Men statistiken ger oss bara exempel. Det är inte situationen eller förändringen i sig som är det väsentliga, det som är mera avgörande är den egna upplevelsen. Hur man reagerar och hur man påverkas. Vad man vill och vad man tycker man behöver. Det finns ingen skala eller lista över vilka olika livssituationer som duger för att man ska kunna få samtalshjälp. Alla hanterar saker på olika sätt, och man kan inte riktigt jämföra olika personers kriser med varandra. Känns det som att man vill och har ett behov av att prata med någon utomstående, då kan samtalshjälp passa. Det räcker. Svårare än så är det inte.

Caroline Granholm

 

Behovet av sömn

Visste du att rekommendationerna för mängden sömn per dygn är mellan 7,5 till 10 timmar beroende på vår ålder? Ungdomar i åldern 12–18 behöver 8,5–10 timmar sömn/dygn och för över 18-åringar är behovet mellan 7,5–9 timmar. Diskussioner om sömnkvalitet och svårigheter med sömnen är återkommande med många unga vi möter på Krisjouren för unga. Hela 22 % av de unga som besökte Krisjouren under år 2013 uppgav sömnsvårigheter som ett av orsaken för besöken.

Både mängden sömn och sömnens kvalitet är viktiga för vårt välmående. De mest skadliga effekterna av fortgående sömnlöshet har att göra med att inte få tillräckligt djupsömn. Vävnader repareras, tillväxten stimuleras och vårt immunsystem förstärks under djupsömnen. Orsaker till att man inte får tillräckligt djupsömn kan t.ex. vara: att man blir väckt/vaknar under natten, oregelbundna sovtider, för mycket stimulans nära läggdagstiden samt starka känslotillstånd såsom olika spänningstillstånd, stress och oro. När man t.ex. har en förhöjd stressnivå försämras ofta sömnkvaliteten. Sömnen blir ytligare och man får inte den återhämtning som behövs. Detta i sin tur höjer nivån av stresshormoner, man blir kanske ännu mer stressad och sömnen lider ytterligare. Det är viktigt att se till behovet av sömn, då sömnen har en stor inverkan på vårt välmående. Nedan följer några tips för hur man kan främja sömnen.

Några tips för en bättre sömn

På morgonen

• vakna ungefär samma tid varje dag, också under lediga dagar
• då du vaknat, stig genast upp från sängen
• på morgonen kan uppvaknandet underlättas med hjälp av belysning, ett tillräckligt morgonmål och fysisk aktivitet

Under dagen

• följ gärna en regelbunden dagsrytm när det gäller rutiner som måltider
• rör på dig regelbundet men undvik tyngre motion ca 3–4 timmar före läggdags
• undvik/reglera användningen av koffein, alkohol och nikotin
• se till att hålla tillräckligt med pauser under dagens lopp när du kan koppla av och fundera på lösningar till möjliga problemsituationer eller saker som oroar dig
• ifall du upplever ett behov för dagssömn, kan en ca 15–20 min. tupplur förbättra energinivån under resten av dagen
• energinivån kan också främjas med hjälp av lätta mellanmål, pauser, umgänge, promenader, frisk luft och tillräcklig belysning inomhus

På kvällen

• varva ner ca två timmar före läggdags
• ät en lätt måltid men tillräckligt så du inte vaknar till en hungerskänsla under natten och drick inte allt för mycket
• gör sovrummet inbjudande med tanke på en god nattsömn, det väsentliga är att sovrummet inte är för kallt eller för hett och att miljön där sovandet sker är mörklagd och lugn
• gör sovrummet till en tidsfri zon mellan insomnandet och uppvaknandet, att följa med klockan är ett effektivt sätt att hållas vaken på
• gör sängen till en trygg plats enbart för sovande, inte andra aktiviteter som kan försvåra insomnandet
• gå i säng först när du känner dig sömnig
• begränsa vistelsen i sängen – fundera på hur länge du sov före du hade svårigheter med sömnen, och spendera ungefär samma tid som förut i sängen
• när du går och lägger dig, gör något som hjälper dig att flytta fokus från att försöka få tag i sömnen

(Källa: Järnefelt & Hublin 2012, Arbetshälsoinstitutet)

Carmela Lindroos

Vad har du på dig?

Vem säger vad som är ”rätt” klädstil? En del hänvisar bestämt till kläd- och modehistoria och alla trender genom decennier. Hur föds trenderna? Hur kan t.ex. den klädstil som man först tycker ser absurd ut plötsligt bli något alla har på sig? Hur blir det mode? Klart är att media, tidningar, TV… och det kändisarna har på sig, påverkar oss. Men det biter inte på alla.

Du kanske går helt i motsats riktning och skulle aldrig bära det senaste nya. Du föredrar samma klädstil genom hela livet? Kanske inger det en sorts trygghet? Kanske är det viktigt att kläder skall vara ändamålsenliga och ekonomiska, av hög kvalitet. Att kläder är till för att värma och vara bekväma. Eller kanske du inte alls bryr dig om vad du har på dig. Du bryr dig inte om material, färg eller form. Du kanske inte ens bryr dig ifall du svettas på sommaren eller fryser på vintern. Eller så kanske du hör till dem som inte vill eller kan sätta pengar på kläder.

I vissa kulturer spelar kläder en mycket stor roll. De symboliserar din roll i samhället, status, din religion, stam, ditt land. Olika kulturer har stort inflytande på hur modet ser ut. Något år är det trendigt med safari, följande år etniskt, mexikanskt inspirerat, orientaliskt…

Färgpsykologer, flera livscoacher och de som bl.a. tror på Chakran (ljusspridarna) är övertygade om att färger i vår omgivning påverkar oss. Man kan pigga upp sitt humör genom att tänka på vilka färger och nyanser det gäller att se upp med. Finland anses ”grått” och att vi gömmer oss i murriga toner. De uppmanar oss att våga använda oss av färger och leka med dem, att det är bra för hjärnan. De är övertygade om att genom att kombinera och förena färger och former på olika sätt övas hjärnans kapacitet och kreativiteten. Detta i sin tur påverkar vårt välmående och vårt sociala liv.

Många ungdomar vill tänka och konsumera ekologiskt. De vill också att kläderna är etiskt tillverkade och bojkottar gärna fabrikat som t.ex. använder barnarbetskraft eller som inte bryr sig om miljön. Faktum är att det finns mycket kläder på vår jordklot. I USA finns en fristående organisation, Redefining Progress, som på olika sätt arbetar för en hållbar utveckling och social rättvisa. De har utarbetat ett mått som kallas ”ekologiskt fotavtryck”. Det är ett sätt att beskriva hur stor yta varje person tar på jorden. Vad du äter, hur du tar dig till jobbet eller skolan, eller vilka kläder du köper påverkar ditt och hela ditt lands fotavtryck. Enligt det ekologiska fotavtrycket gör du ett val varje gång du köper kläder som påverkar hela jordens överlevnad. Likaså om du väljer att cykla eller åka bil till jobbet. Eller hur du slänger dina sopor eller tvättar tvätten. Hur du bor och värmer bostaden har också betydelse o.s.v.

Värt att tänka på. Man kan fynda ekologiskt. Du kanske tänker att du egentligen inte behöver något men unnar dig själv ett plagg då och då på rea eller loppis. Du kanske köper sällan och bara ifall det är 50-70% rabatterat. Du gillar stämningen på loppmarknaden; kreativiteten, upprymdheten, glädjen i att en gammal sak/plagg hittar en ny och nöjd ägare. Då är du som jag, som gillar idén att gammalt återanvänds och uppskattar traditioner och hemgjort. För mig skall kläder kännas rätt för rätt tillfälle. Jag väljer kläder enligt humör och tycker om färger och om att blanda olika klädstilar. Många av mina kläder är flera år gamla och när man köper begagnat vet man ju inte nödvändigtvis hur gammal klädseln egentligen är. Jag tänker ofta, redan kvällen innan, var jag skall vara och med vem och vad det är för tillfällen och strävar till att ha allt färdigt för följande morgon. Detta inger trygghet och hindrar morgonstress, för mig. Ibland kan det såklart bli helt fel. Inget känns rätt. Kläderna känns gamla och ointressanta. Men jag har aldrig försenat mig (ännu) för att jag inte vetat vad jag skall ha på mig.

För att återgå till frågan vad är rätta/vackra kläder? På finska finns ett ordspråk ”ruma se vaatteilla koreilee” och det tolkar jag som att det anses fåfängt att klä sig för fint då det vackra kommer inifrån. Man behöver alltså inte pynta upp sig så väldigt, så om du klär på dig ett leende – ja, då är du vacker, just som du är.

Ifall du önskar kan du gärna blogga om något av dessa teman. T.ex. vad kläder betyder just för dig. Vad anser du om ekologi? Eller kanske köper du för mycket kläder? För ofta?

Camilla Laine