Ungdomars och unga vuxnas psykiska
välbefinnande diskuteras mycket i vårt samhälle idag. Majoriteten av ungdomarna
mår bra och det är viktigt att komma ihåg. Men oron för unga med psykisk ohälsa
eller i risk för utslagning ökar ändå. Institutet för hälsa och välfärd har
genomfört enkätstudien Hälsa i skolan sedan år 1996. Enkäten besvarades år 2013
av ca 200 000 ungdomar i grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter med
syfte att samla in information om ungas skol- och levnadsförhållanden,
hälsofrågor samt elev- och studerandehälsovården.
Tack vare denna studie vet vi bland annat
att:
- ungas levnadsvanor förbättrats överlag
- ungdomarna upplever att de blir hörda och att arbetsklimatet i skolorna har blivit bättre
- unga upplever att det är lättare att prata med sina föräldrar om svåra saker
Enligt resultaten från Hälsa i skolan 2013
söker unga allt oftare hjälp för nedstämdhet eller olika ångesttillstånd,
vanligtvis hos psykolog, skolkurator eller -hälsovårdare. Allt fler unga anser att
tillgången till elev- och studerandevårdens tjänster är bättre än tidigare. Men
trots det har nästan 40 % av studeranden i grundskolor och gymnasier en
upplevelse av att det är svårt att få en tid till skolläkare och/eller
-psykolog. En av målsättningarna med den nya elev- och studerandevårdslagen som
träder i kraft i augusti är att sänka tröskeln för unga att söka hjälp och även
erhålla den snabbare.
Liknande undersökningar har också gjorts
bland unga vuxna. Enligt en hälsoundersökning bland finländska högskolestuderande
under 35 år, upplevde 84 % av de studerande sitt hälsotillstånd som gott och 3
% som svagt. Studien visade att antalet diagnostiserade depressioner och olika
ångestsyndrom fördubblats bland högskolestuderande sedan år 2000. Förekomsten av
olika slags psykiska svårigheter såsom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter,
sömnsvårigheter och stress var framträdande bland studeranden i undersökningen.
Hälsa i skolan 2013 visade att nedstämdhet,
depression och ångest förekommer i en märkbar grad speciellt hos flickor. Andra
rapporter som tyder på samma sak har lyft fram att detta kan bero på flera
olika saker (Currie et al.). En orsak kan vara att flickor upplever större
hormonella förändringar än pojkar i ungdomsåren. Alternativt kan det också bero
på hur flickor hanterar sina sociala relationer under ungdomsåren. En tredje
orsak kan vara att flickor är mera benägna än pojkar att uttrycka sina känslor kring
den egna hälsan.
Vi vet att psykisk ohälsa kan ha negativa
effekter på bl.a. lärandet och därigenom på senare utbildning och yrkesliv. Det finns ett tydligt behov för s.k.
lågtröskelverksamheter som Krisjouren för unga, och preventiva serviceformer
som ett komplement till de lagstadgade tjänsterna för unga i vårt samhälle. Främjandet
av psykisk hälsa är av yttersta vikt med tanke på de långtgående konsekvenser
det kan ha för individen. En god psykisk hälsa har samband med god social
komptens och god problemlösningsförmåga. Genom att fokusera på
de resurser som unga redan har kan vi stöda dem i upprätthållandet av en god
psykisk hälsa.
Carmela Lindroos och Caroline Granholm
Källor:
Paananen, Reija, Nipuli, Suvi, Kivimäki,
Hanne & Luopa, Pauliina, 2013, Nuorten osallisuus on lisääntynyt ja
elintavat parantuneet – tekemistä silti riittää. Kouluterveyskysely 2013. I: Hyvinvointia
useammille – Lasten ja nuorten palvelut uudistuvat. Lasten ja nuorten terveyden
ja hyvinvoinnin neuvottelukunnan loppuraportti. http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderId=6511574&name=DLFE-28170.pdf
Kunttu, Kristina & Pesonen, Tommi,
2013, Hälsoundersökning av högskolestuderande 2012. http://www.yths.fi/filebank/1864-KOTT_2012_verkkoon.pdf
Currie C et al. eds. Social determinants of
health and well-being among young people. Health Behaviour in School-aged
Children (HBSC) study: international report from the 2009/2010 survey.
Copenhagen, WHO Regional Office for Europe, 2012 (Health Policy for Children
and Adolescents, No. 6).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar