Glad sommar!

Vi på Krisjouren för unga vill önska våra läsare en glad, varm och skön sommar!

Bloggen går nu på sommarpaus och återkommer till hösten. Krisjouren håller däremot öppet hela sommaren. Tveka inte att ta kontakt. Ring eller besök oss under jourtid eller skriv e-post när det passar dig bäst så svarar vi så fort vi kan!

Jouren är öppen varje tisdag, onsdag och torsdag mellan kl. 11.00 och 13.00.

Telefonnr 045 341 0574

Adress: Albertsgatan 33, Helsingfors

E-post: krisjouren@helsinkimissio.fi

Caroline Granholm

I goda händer på Krisjouren för unga

Hur känns det att vara ung och i kris med sin självkänsla, sexualitet eller sakna livslust? Hur är det att gå fram och säga: ”Pappa, jag tror jag är homosexuell.” Vad händer då? Hur är det att gå fram till sin mamma och säga: ”Mamma, jag vet inte hur jag ska våga gå till skolan mer.” Hur känns det?

Just det, det är svårt. För alltför många kanske dessa ord aldrig blir uttalade, eller kanske först långt senare, för sent. Det betyder att unga människor bär på saker ensamma, saker som är alltför tunga att bära.

Jag har praktiserat tre månader på Krisjouren för unga. Därmed har jag haft möjlighet att som utomstående få en inblick i det arbete som görs här, på nära håll. Jag har kommit fram till att de unga som kommer hit är i mycket goda händer. Att tala om sina tankar med en professionell här är inte att förstora upp sitt problem, utan tvärtom att dela det så, att en annan bär en del av bördan. Efter det kan det också vara lättare att tala med andra personer.

Personalen här är utbildad att kunna ta emot och härbärgera olika typer av tankar, och det mesta som kan kännas svårt för en ung person, är hanterligt tillsammans med en vuxen som lyssnar och kan relatera till sin egen livserfarenhet och till sin professionella kunskap. Krisarbetarna här har hjärtat på rätt plats och tar emot varje ung klient med samma lugn och ansvar. Personalen känner också bra till vilka möjligheter klienten har att få fortsatt, eller annan typ av stöd, och kan på det sättet hjälpa den unga personen hitta fram bland den service som finns tillgänglig.

Krisjouren för unga har visat sig kunna nå ungdomar och unga vuxna på många olika sätt. Grunduppgifterna är individuell samtalshjälp, eller samtalshjälp för par och familjer, samt telefon- och besöksjour tre dagar i veckan. Utöver det finns ett skolsamarbete och gruppverksamhet.

Kanske en av utmaningarna är just att få ut budskapet om Krisjourens verksamhet. Att den verkligen är tillgänglig för alla, att man inte behöver vara i någon desto större kris än att man känner ett behov att dela något man funderar på, eller förstå sig själv bättre. Men också en stor livskris, som att förlora någon som står en nära, är något som är lättare att hantera om man kan dela upplevelsen med någon utanför sin närkrets.

Vad saken än gäller, är våra ungdomar i goda händer på Krisjouren för unga, vilket har varit fint att få bevittna och uppleva och själv bidra till under tre fina månader.

Tack för dessa månader Camilla, Carmela, Heidi och Caroline!

Linda Stark

Ungas välbefinnande

Ungdomars och unga vuxnas psykiska välbefinnande diskuteras mycket i vårt samhälle idag. Majoriteten av ungdomarna mår bra och det är viktigt att komma ihåg. Men oron för unga med psykisk ohälsa eller i risk för utslagning ökar ändå. Institutet för hälsa och välfärd har genomfört enkätstudien Hälsa i skolan sedan år 1996. Enkäten besvarades år 2013 av ca 200 000 ungdomar i grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter med syfte att samla in information om ungas skol- och levnadsförhållanden, hälsofrågor samt elev- och studerandehälsovården.

Tack vare denna studie vet vi bland annat att:

• ungas levnadsvanor förbättrats överlag

• ungdomarna upplever att de blir hörda och att arbetsklimatet i skolorna har blivit bättre

• unga upplever att det är lättare att prata med sina föräldrar om svåra saker

Enligt resultaten från Hälsa i skolan 2013 söker unga allt oftare hjälp för nedstämdhet eller olika ångesttillstånd, vanligtvis hos psykolog, skolkurator eller -hälsovårdare. Allt fler unga anser att tillgången till elev- och studerandevårdens tjänster är bättre än tidigare. Men trots det har nästan 40 % av studeranden i grundskolor och gymnasier en upplevelse av att det är svårt att få en tid till skolläkare och/eller -psykolog. En av målsättningarna med den nya elev- och studerandevårdslagen som träder i kraft i augusti är att sänka tröskeln för unga att söka hjälp och även erhålla den snabbare.

Liknande undersökningar har också gjorts bland unga vuxna. Enligt en hälsoundersökning bland finländska högskolestuderande under 35 år, upplevde 84 % av de studerande sitt hälsotillstånd som gott och 3 % som svagt. Studien visade att antalet diagnostiserade depressioner och olika ångestsyndrom fördubblats bland högskolestuderande sedan år 2000. Förekomsten av olika slags psykiska svårigheter såsom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och stress var framträdande bland studeranden i undersökningen.

Hälsa i skolan 2013 visade att nedstämdhet, depression och ångest förekommer i en märkbar grad speciellt hos flickor. Andra rapporter som tyder på samma sak har lyft fram att detta kan bero på flera olika saker (Currie et al.). En orsak kan vara att flickor upplever större hormonella förändringar än pojkar i ungdomsåren. Alternativt kan det också bero på hur flickor hanterar sina sociala relationer under ungdomsåren. En tredje orsak kan vara att flickor är mera benägna än pojkar att uttrycka sina känslor kring den egna hälsan.

Vi vet att psykisk ohälsa kan ha negativa effekter på bl.a. lärandet och därigenom på senare utbildning och yrkesliv. Det finns ett tydligt behov för s.k. lågtröskelverksamheter som Krisjouren för unga, och preventiva serviceformer som ett komplement till de lagstadgade tjänsterna för unga i vårt samhälle. Främjandet av psykisk hälsa är av yttersta vikt med tanke på de långtgående konsekvenser det kan ha för individen. En god psykisk hälsa har samband med god social komptens och god problemlösningsförmåga. Genom att fokusera på de resurser som unga redan har kan vi stöda dem i upprätthållandet av en god psykisk hälsa.

 

Carmela Lindroos och Caroline Granholm

Källor:

Paananen, Reija, Nipuli, Suvi, Kivimäki, Hanne & Luopa, Pauliina, 2013, Nuorten osallisuus on lisääntynyt ja elintavat parantuneet – tekemistä silti riittää. Kouluterveyskysely 2013. I: Hyvinvointia useammille – Lasten ja nuorten palvelut uudistuvat. Lasten ja nuorten terveyden ja hyvinvoinnin neuvottelukunnan loppuraportti. http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderId=6511574&name=DLFE-28170.pdf

Kunttu, Kristina & Pesonen, Tommi, 2013, Hälsoundersökning av högskolestuderande 2012. http://www.yths.fi/filebank/1864-KOTT_2012_verkkoon.pdf

Currie C et al. eds. Social determinants of health and well-being among young people. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international report from the 2009/2010 survey. Copenhagen, WHO Regional Office for Europe, 2012 (Health Policy for Children and Adolescents, No. 6).

Några plock från Krisjouren för ungas statistik från år 2013

Förra veckans blogginlägg handlade om kriser samt när och i vilka fall man kan vända sig till Krisjouren för unga. En del unga är fundersamma över om deras situation är tillräckligt allvarlig för att få hjälp, att de inte tar plats istället för någon annan som kunde behöva hjälpen mera. Den individuella upplevelsen av situationen är det väsentliga anser vi på Krisjouren för unga – den ungas upplevelse och behov för samtalshjälp är det enda som behövs för att kontakta oss. Nedan följer lite mer ingående statistik från Krisjourens verksamhet år 2013.

År 2013 besökte allt som allt 136 klienter Krisjouren för unga. Majoriteten, 98 %, bestod av individuella klienter (133 st.). Av de individuella klienter som besökte Krisjouren regelbundet var dryga 82 % kvinnor och 15,5 % män. Klienternas åldrar fördelades på hela skalan mellan 12–29 år. Största delen av klienterna var mellan 18 och 22 år, med en medelålder på 20,2 år.

Största delen av klienterna som besökte Krisjouren år 2013 var skolelever eller studeranden (72 %), 20 % var arbetande och 8 % var arbetslösa. De flesta klienters hemort var Helsingfors (70,5 %) och därnäst Esbo (15,5 %). De resterande hade som hemort övriga orter i huvudstadsregionen (12,5 %), bl.a. Grankulla, Kyrkslätt, Vanda och Sibbo.

Det totala antalet förverkligade besök vid Krisjouren för unga år 2013 var 946 st., vilket var en stor ökning från år 2012, då besöken var 797 st. till antalet.

Besöksorsakerna delas in i fyra kategorier: psykiska orsaker, sociala svårigheter, somatiska problem och övriga orsaker. De flesta orsaker för besöken hittas under kategorin sociala svårigheter, där bl.a. problem inom familjen eller i parförhållandet, problem med studier/arbete samt självförtroendeproblematik är återkommande teman som diskuterats med krisarbetaren. Nästan lika många av besöksorsakerna platsar under psykiska orsaker, där deprimerad känsla, ångest/panikkänslor och stress hörde till de vanligaste. Även rädslor, oförklarligt psykiskt illamående och självdestruktiva tankar förekom i en viss grad. Bland somatiska problem framkom det mest sömnsvårigheter och olika somatiska symtom/sjukdomar. Inom kategorin övriga orsaker var oväntad tragisk händelse eller en nära persons död bland de mest förekommande orsakerna för besöken vid Krisjouren för unga år 2013.

Hur många besök det blir frågan om för en klient vid Krisjouren för unga varierar starkt, allt emellan ett till över 20 besök. De klienter som avslutade sina besök under år 2013 besökte i medeltal Krisjouren för unga 10,5 ggr. När det gäller fortsättningen behövde 59 % av klienterna som avslutat besöken vid Krisjouren för unga år 2013 ingen fortsatt vård, d.v.s. besöken var tillräckliga och klienten kunde bemästra sin livssituation på egen hand. 10 % av klienterna hänvisades vidare till någon annan instans och i 7 % av fallen avbröts besöken. De resterande 24 % var klienter som fortsatte sina besök vid Krisjouren efter att statistiken för år 2013 förts in vid årsskiftet.

Utöver klientarbetet vid Krisjouren för unga satsades det år 2013 fortsättningsvis på förebyggande verksamhet genom ett aktivt skolsamarbete. Informationsspridande och marknadsföring har alltid varit en viktig och nödvändig del av verksamheten och för det är skolorna det bästa forumet. Antalet förebyggande kontakter år 2013 var inalles dryga 4 200. Majoriteten av de förebyggande kontakterna nåddes via evenemang för större grupper unga; såsom morgonsamlingar, föreläsningar och workshopar i skolor (främst högstadier, gymnasier och yrkesskolor). Därtill besöktes Krisjouren för unga av olika grupper av bl.a. unga och samarbetspartners i de egna utrymmena.

Carmela Lindroos

Bästa/värsta krisen

Jag samtalar med en ung vuxen. Vi pratar om självbild, att känna sig själv, inre krav och framtidsdrömmar. Hur man slappnar av och ”bara är sig själv” när man inte riktigt vet vem man är eller vem man vill vara. Då säger personen mitt emot mig:

”Mina kompisar frågar varför jag går här. De tycker inte jag har någon jättestor kris direkt... Får man gå här ändå? Tycker du andra behöver den här hjälpen mer än jag?”

Det finns flera som tänker såhär, exemplet grundar sig inte bara på ett utan på flera samtal med olika personer. Orsakerna till varför den här tanken dyker upp varierar. För en del kanske det tyder på att man fått tillräckligt med stöd och kan fortsätta på egen hand. För andra kanske det handlar om en rädsla att ta för mycket plats, kräva för mycket eller att det känns ovant att sätta sig själv i första rum. Eller någon tredje eller fjärde orsak...

Jag upplever att de som kommer till Krisjouren för unga är personer som valt att ta ansvar för sitt välmående. Det är inte nödvändigtvis ett lätt beslut utan kräver en del mod. Man är villig och motiverad att inleda en process som kan kännas tung ibland, men som förhoppningsvis leder till något gott. Men att ta ansvar för sitt välmående betyder inte automatiskt att man alltid mår toppen. För det går ju inte att kontrollera allt runt omkring.  Ibland händer tråkiga, orättvisa och hemska saker. Andra gånger är det man själv som förändras och börjar uppleva saker på ett nytt sätt. Men att vilja göra det bästa möjliga av en situation eller att hantera den på bästa möjliga sätt – det tycker jag är ansvarsfullt. Hur man gör det varierar från person till person, samtalshjälp är en möjlighet bland flera.

Så, hur stor kris krävs det för att man ska kunna få samtalshjälp? När mår man tillräckligt dåligt? Enligt statistiken från förra året sökte sig en del hit för att de kände sig deprimerade eller nedstämda. Andra kom hit för att de upplevt en svårighet, till exempel förlorat en nära person, blivit mobbade eller upplevt våld. Andra gick här för att bearbeta en förändring, exempelvis att flytta hemifrån, att byta skola eller att ett parförhållande tar slut. Stress eller sömnproblem var också vanligt. Likaså oro inför framtiden eller låg självkänsla. Andra sökte sig hit för att utvecklas som person och hitta sig själv.

Men statistiken ger oss bara exempel. Det är inte situationen eller förändringen i sig som är det väsentliga, det som är mera avgörande är den egna upplevelsen. Hur man reagerar och hur man påverkas. Vad man vill och vad man tycker man behöver. Det finns ingen skala eller lista över vilka olika livssituationer som duger för att man ska kunna få samtalshjälp. Alla hanterar saker på olika sätt, och man kan inte riktigt jämföra olika personers kriser med varandra. Känns det som att man vill och har ett behov av att prata med någon utomstående, då kan samtalshjälp passa. Det räcker. Svårare än så är det inte.

Caroline Granholm

 

Vill du gästblogga för Krisjouren för unga?

Vi har under det senaste året efterlyst gästbloggare till Krisjouren för ungas blogg och fått in en del texter av gästskribenter som vi är mycket tacksamma över! Vi skulle väldigt gärna ha fler texter av gästskribenter på bloggen!

Krisjouren för unga vill fortsättningsvis utvidga innehållet i bloggen med ungas berättelser och söker efter gästbloggare bland ungdomar och unga vuxna. Ifall du är 12–29 år gammal och skulle vilja skriva om något som är eller har varit betydelsefullt för dig, hur du upplever eller har upplevt en svår situation i ditt liv och vad som hjälpt dig – skriv om dina erfarenheter till oss. Du får gärna också dela med dig av dina tankar och upplevelser om hurdant det är att vara ung idag. Nedanför finns några riktlinjer för bloggtexterna.

• Blogginlägget skall beröra ämnen som är personligt relevanta för skribenten.
• Exempel på teman kan vara: Hur vinna osäkerhet och rädsla? Vad har hjälpt mig? Mina upplevelser av ensamhet. Hur har jag övervunnit min ångest?
• Blogginläggen får inte utlämna andra personer eller riskera en annan persons anonymitet.
• Bloggskribentens efternamn publiceras inte, utan inläggen publiceras med förnamn, pseudonym eller signatur.
• Vi kommunicerar enskilt med varje skribent och kommer överens om detaljerna.
• Krisjouren för unga förbehåller sig rättigheten att vid behov göra små förändringar eller eventuella förkortningar, som före publikationen skickas till skribenten för genomläsning och godkännande.
• Texterna skickas till Krisjourens e-post, krisjouren@helsinkimissio.fi.
• Ordmängden för blogginläggen får variera (max. 500 ord).
• Krisjouren för unga granskar och publicerar blogginläggen och ansvarar i sista hand för blogginnehållet.

Hör gärna av dig om du blev intresserad och skulle vilja gästblogga för Krisjouren för unga!

Carmela Lindroos