Ungas välbefinnande

Ungdomars och unga vuxnas psykiska välbefinnande diskuteras mycket i vårt samhälle idag. Majoriteten av ungdomarna mår bra och det är viktigt att komma ihåg. Men oron för unga med psykisk ohälsa eller i risk för utslagning ökar ändå. Institutet för hälsa och välfärd har genomfört enkätstudien Hälsa i skolan sedan år 1996. Enkäten besvarades år 2013 av ca 200 000 ungdomar i grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter med syfte att samla in information om ungas skol- och levnadsförhållanden, hälsofrågor samt elev- och studerandehälsovården.

Tack vare denna studie vet vi bland annat att:

• ungas levnadsvanor förbättrats överlag

• ungdomarna upplever att de blir hörda och att arbetsklimatet i skolorna har blivit bättre

• unga upplever att det är lättare att prata med sina föräldrar om svåra saker

Enligt resultaten från Hälsa i skolan 2013 söker unga allt oftare hjälp för nedstämdhet eller olika ångesttillstånd, vanligtvis hos psykolog, skolkurator eller -hälsovårdare. Allt fler unga anser att tillgången till elev- och studerandevårdens tjänster är bättre än tidigare. Men trots det har nästan 40 % av studeranden i grundskolor och gymnasier en upplevelse av att det är svårt att få en tid till skolläkare och/eller -psykolog. En av målsättningarna med den nya elev- och studerandevårdslagen som träder i kraft i augusti är att sänka tröskeln för unga att söka hjälp och även erhålla den snabbare.

Liknande undersökningar har också gjorts bland unga vuxna. Enligt en hälsoundersökning bland finländska högskolestuderande under 35 år, upplevde 84 % av de studerande sitt hälsotillstånd som gott och 3 % som svagt. Studien visade att antalet diagnostiserade depressioner och olika ångestsyndrom fördubblats bland högskolestuderande sedan år 2000. Förekomsten av olika slags psykiska svårigheter såsom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och stress var framträdande bland studeranden i undersökningen.

Hälsa i skolan 2013 visade att nedstämdhet, depression och ångest förekommer i en märkbar grad speciellt hos flickor. Andra rapporter som tyder på samma sak har lyft fram att detta kan bero på flera olika saker (Currie et al.). En orsak kan vara att flickor upplever större hormonella förändringar än pojkar i ungdomsåren. Alternativt kan det också bero på hur flickor hanterar sina sociala relationer under ungdomsåren. En tredje orsak kan vara att flickor är mera benägna än pojkar att uttrycka sina känslor kring den egna hälsan.

Vi vet att psykisk ohälsa kan ha negativa effekter på bl.a. lärandet och därigenom på senare utbildning och yrkesliv. Det finns ett tydligt behov för s.k. lågtröskelverksamheter som Krisjouren för unga, och preventiva serviceformer som ett komplement till de lagstadgade tjänsterna för unga i vårt samhälle. Främjandet av psykisk hälsa är av yttersta vikt med tanke på de långtgående konsekvenser det kan ha för individen. En god psykisk hälsa har samband med god social komptens och god problemlösningsförmåga. Genom att fokusera på de resurser som unga redan har kan vi stöda dem i upprätthållandet av en god psykisk hälsa.

 

Carmela Lindroos och Caroline Granholm

Källor:

Paananen, Reija, Nipuli, Suvi, Kivimäki, Hanne & Luopa, Pauliina, 2013, Nuorten osallisuus on lisääntynyt ja elintavat parantuneet – tekemistä silti riittää. Kouluterveyskysely 2013. I: Hyvinvointia useammille – Lasten ja nuorten palvelut uudistuvat. Lasten ja nuorten terveyden ja hyvinvoinnin neuvottelukunnan loppuraportti. http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderId=6511574&name=DLFE-28170.pdf

Kunttu, Kristina & Pesonen, Tommi, 2013, Hälsoundersökning av högskolestuderande 2012. http://www.yths.fi/filebank/1864-KOTT_2012_verkkoon.pdf

Currie C et al. eds. Social determinants of health and well-being among young people. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international report from the 2009/2010 survey. Copenhagen, WHO Regional Office for Europe, 2012 (Health Policy for Children and Adolescents, No. 6).

Sommarstämningar

Under sommaren träffar man över allt på prat om semestrar och ledigheter och hur man skall fira dem. Samtidigt har jag stött under den senaste tiden på flera skriverier om teman som verkar vara alltför aktuella idag speciellt i arbets- och studielivet – nämligen stress och utbrändhet. Sommaren är en tid då många av oss har längre ledigheter men också en tid då många studerande och skolelever går ut i arbetslivet och sommarjobbar.

När det gäller semestrar så verkar trenden vara att man skall göra en massa saker och hinna med allt under sommaren som blivit ogjort under vinterhalvåret. Därtill borde man hinna koppla av, träffa vänner och bekanta, bara ta det lugnt – som om det skulle vara möjligt då man skall hinna med allt som planerats för den lediga tiden! Jag tror att vi emellanåt ställer för höga krav på vad vi är kapabla till och försöker vara för effektiva även på vår fritid.

Det är viktigt att komma ihåg att både vår hjärna och vår kropp behöver få återhämta sig från stressen i vardagen, oberoende av ålder eller livssituation. Denna återhämtning kan enbart ske genom att man vilar sig och får tillräckligt med sömn. I det senaste numret av tidningen Talentia fanns en artikel som behandlade utbrändhet och stress i arbetslivet (Talentia 5.2012, s. 18–20). I artikeln konstaterades bl.a. att sömn är oerhört viktigt, speciellt för hjärnans funktion och att sömnens betydelse inte uppskattas tillräckligt i dagens samhälle. Under sömnen bearbetar hjärnan den information den fått under dagen och skapar en sammanfattning av dagens händelser. Denna process är speciellt viktig för inlärning och genomgången av emotioner och hjälper oss att bl.a. hantera motgångar bättre.

Vi behöver pauser, både kortare och längre pauser, så som ledigheter av olika slag för att sedan orka med studier, arbete och skolgång igen. Jag tror att den största utmaningen för oss människor nuförtiden är att kunna koppla av utan att egentligen göra något alls, njuta av stunden, lugnet och tystnaden omkring oss. Därför utmanar jag alla att träna sig på att göra ingenting! Jag tänker försöka lära mig att ligga i hängmattan på vårt sommarställe en halvtimme per dag utan att göra någonting – vad kunde du göra för att koppla av?

Med dessa ord blir Krisjouren för ungas blogg på semester för juli månad och återkommer med nya inlägg i augusti igen! Krisjourens övriga verksamhet fungerar som vanligt även juli.

Trevlig sommar!

Carmela Lindroos

Svårt, men inte omöjligt

En länk har snurrat runt på Facebook under den senaste veckan. Länken kopplar till Suomen Kuvalehtis artikel från oktober 2008 (http://suomenkuvalehti.fi/jutut/kotimaa/koulusurmat-lauri-on-mahdollinen-joukkomurhaaja ) som berättar historien om en ung man som själv varit nära att förverkliga sina våldsfantasier, men istället sökt hjälp och lärt sig hantera dem. En annan som är aktuell med frågan är Lionel Shriver, som skrivit den fiktiva boken ”We need to talk about Kevin”, som nyligen kommit ut som film (http://www.svd.se/kultur/film/gastkramande-mardrom_6857203.svd ). Båda dessa personer utmanar oss med frågorna: är det möjligt att förstå hur ondska skapas? Är det till och med möjligt att känna igen delar av det hos en själv?

Det är tungt att försöka förstå. Det är lättare att slå ifrån sig de tunga tankarna med att säga att det är omöjligt att förstå sådana människor. Det som är omöjligt kan inte lilla jag göra något åt. Det som är omöjligt behöver jag inte ta ansvar för.

Camilla, vikarierande ansvarig krisarbetare här på Krisjouren, skrev en mycket stark insändare till HBL där hon tog ställning både för tillräcklig professionell hjälp i tid och för stärkandet av medborgarhänsynen i vårt samhälle (insändaren kan också läsas på HelsingforsMissions sidor här: http://www.helsinkimissio.fi/?sid=29&tid=907 ). För tillfället går dessa våldsdåd att förstå. Isolering, utanförskap, en känsla av att måsta klara av allting på egen hand, en känsla av att vara ensam och att ingen bryr sig. Värdelös. Inget att förlora. Ingen som har lärt en att känna för andra, ingen som har hjälpt att utveckla empati där det kanske varit svagt från början. Ingen som erbjuder andra vägar för att hantera starka negativa känslor.

Vi har de verktyg som krävs för att skapa ett samhälle där våldsdåd som de i Hyvinge, Kauhajoki, Jokela och Myyrmanni inte går att förstå. Ett samhälle som ger plats för alla och stöd för den som behöver. Vi har möjlighet att själva se mer, förstå mer, och finnas till mer för andra. Vi har också möjlighet att göra vår röst hörd, att rikta samhällets blickar mot det som är viktigt. Ett fungerande, tidigt ingripande vårdnätverk som erbjuder flexibla sätt att stöda människor med olika behov. Ett vårdnätverk byggt på arbetskraft som är motiverad, inte överbelastad. Det är inte omöjligt.

Lotta Wieliczko