Sommarstämningar

Under sommaren träffar man över allt på prat om semestrar och ledigheter och hur man skall fira dem. Samtidigt har jag stött under den senaste tiden på flera skriverier om teman som verkar vara alltför aktuella idag speciellt i arbets- och studielivet – nämligen stress och utbrändhet. Sommaren är en tid då många av oss har längre ledigheter men också en tid då många studerande och skolelever går ut i arbetslivet och sommarjobbar.

När det gäller semestrar så verkar trenden vara att man skall göra en massa saker och hinna med allt under sommaren som blivit ogjort under vinterhalvåret. Därtill borde man hinna koppla av, träffa vänner och bekanta, bara ta det lugnt – som om det skulle vara möjligt då man skall hinna med allt som planerats för den lediga tiden! Jag tror att vi emellanåt ställer för höga krav på vad vi är kapabla till och försöker vara för effektiva även på vår fritid.

Det är viktigt att komma ihåg att både vår hjärna och vår kropp behöver få återhämta sig från stressen i vardagen, oberoende av ålder eller livssituation. Denna återhämtning kan enbart ske genom att man vilar sig och får tillräckligt med sömn. I det senaste numret av tidningen Talentia fanns en artikel som behandlade utbrändhet och stress i arbetslivet (Talentia 5.2012, s. 18–20). I artikeln konstaterades bl.a. att sömn är oerhört viktigt, speciellt för hjärnans funktion och att sömnens betydelse inte uppskattas tillräckligt i dagens samhälle. Under sömnen bearbetar hjärnan den information den fått under dagen och skapar en sammanfattning av dagens händelser. Denna process är speciellt viktig för inlärning och genomgången av emotioner och hjälper oss att bl.a. hantera motgångar bättre.

Vi behöver pauser, både kortare och längre pauser, så som ledigheter av olika slag för att sedan orka med studier, arbete och skolgång igen. Jag tror att den största utmaningen för oss människor nuförtiden är att kunna koppla av utan att egentligen göra något alls, njuta av stunden, lugnet och tystnaden omkring oss. Därför utmanar jag alla att träna sig på att göra ingenting! Jag tänker försöka lära mig att ligga i hängmattan på vårt sommarställe en halvtimme per dag utan att göra någonting – vad kunde du göra för att koppla av?

Med dessa ord blir Krisjouren för ungas blogg på semester för juli månad och återkommer med nya inlägg i augusti igen! Krisjourens övriga verksamhet fungerar som vanligt även juli.

Trevlig sommar!

Carmela Lindroos

Sommarmys med böcker!

Med tanke på att sommar, vila och böcker ofta kopplas ihop ville vi på Krisjouren för unga samla en lista med böcker vi kan varmt rekommendera er att läsa under sommaren. Listan är en blandning av böcker som handlar om meningen med livet, utmanande känslor, livsfilosofiska visdomar och självhjälp. Böckerna kan alla mer eller mindre stöda dig i vardagen samt väcka tankar om ditt inre och livet du lever.

 

Svenska böcker:

-          Se med öppet sinne av Anthony De Mello – En bok som innehåller korta, små och en hel del roliga livsfilosofiska och andliga visdomar. Författaren har skrivit mycket och jag kan även rekommendera boken ”the way to love”.

-          Hjärtats kompass av Priscilla Cogan – En roman fylld med indiansk levnadsvisdon.

-          Diagnos Duktig av Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe – En handbok för överambitiösa tjejer och andra som borde bry sig.

-          Lycka till! Av Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe – Boken handlar om balans i livet och diskuterar kvinnor, som har skapat sig ett liv de är nöjda med. 

-          Sluta grubbla börja leva av Steven C. Hayes – En självhjälpsbok baserad på ACT-metoden (Acceptance Commitment Therapy) som betonar vikten av acceptans och engagemang för att kunna gå vidare om du är stressad, deprimerad, eller av någon annan anledning har fastnat i ett negativt levnadssätt.

-          Berättelsen om Pi av Yann Martel – En originell roman som följer pojken Pi från Indien över Stillahavet. Boken handlar om funderingar över livet, människor, djuren och Gud.   

-          Inte som andra döttrar av Deborah Spungen – I den här gripande boken berättar Nancys mamma om sin dotters plågsamma liv, allt från hennes traumatiska födelse till hennes tonår med själmordsförsök och heroinmissbruk.

-          Någonstans finns glädjen av Ben Furman - En lättillgänglig, men samtidigt kunskapsrik bok om depression.

-          Lev livet fullt ut! Av Eckhart Tolle – Boken är en väg till andligt uppvaknande där författaren diskuterar hur man kan hitta sin inre frid och styrka med av att leva i nuet.  

Finska böcker:

-          Tunne itsesi, suomalainen av Liisa Keltikangas-Järvinen – Författaren skriver tydligt och tankeväckande om livskompetens, självkänsla, människorelationer, hatfullhet, känslor, värden och föräldraskap. Det går lätt att bläddra i boken eftersom den är delad i flera underrubriker. En bra livsguide!

-          Ujoudesta, yksinäisyydestä av Juhani Mattila – En bok som handlar om blyghet och hur man kan lära sig förstå, uppleva och acceptera sina känslor om blyghet och skam omkring det. 

-          Hullun lailla av Neil Hardwick – Boken handlar om grav depression.

-          Apua av Bev Cobain – en självhjälps-guide om depression för unga.

Engelska böcker:

-          Good Life, Good Death av Rimpoche Nawang Gehlek – Om du någon gång funderat på att eventuellt läsa något skrivet från den Tibetanska Buddismens synvinkel så rekommenderar jag denna bok. Den har lätt begripliga tankar och praktiska tips om livet och döden. En bok som man kan läsa om flera gånger.

-          How to have a beautiful mind av Edward de Bono – Boken ger dig tekniska råd om hur du kan förbättra dina kunskaper i samtal med andra. Edward de Bono är av den åsikten att vi spenderar allt för mycket tid och pengar på att göra oss ytligt attraktiva och därför vill han påminna oss om hur vi kan lysa inifrån.

-   The five people you meet in heaven av Mitch Albom – En lättläst roman om meningen med livet. 

-          Toxic Parents, overcoming their hurtful legacy and reclaiming your life av Susan Forward – En självhjälps-guide för människor som levt eller lever med föräldrar som ignorerat barnets önskemål och behov. Föräldrar som är likgiltiga, stränga eller till exempel missbrukar alkohol.

-          A Question of Manhood av Robin Reardon - en 17-årig kille som förlorat sin storebror kämpar med sin egen uppfattning om manlighet efter att det kommit fram att hans bror var homosexuell

Hanni Erkkilä

Vad får dig på gott humör?

Som motvikt till förra bloggen vill vi gärna dela med oss av små positiva saker som händer i vardagen som kan få mycket större betydelse och långvarigare effekt än man anar:

En kvinna i medelåldern håller porten öppen åt en ung kvinna som hastigt springer med sin cykel, ler stort och utropar glatt ”vad jättesnällt av dig!”

En äldre kvinna som luktar sprit, rör sig med rollator och blir hjälpt på och av bussen av en ung kvinna. Rollatorkvinnan säger ”ifall jag inte vågade be om hjälp skulle jag stå på hållplatsen i en vecka och vinka åt bussarna. Tusentack för hjälpen!” Den unga kvinnan ler och säger ”självklart!”

En flicka i en kiosk får höra en ung killes (kund som inget köper) 10 minuter långa berättelse om hur lycklig han är då han skall gifta sig nästa vecka. Hon har svårt att tro att det är sant.  Kan man vara så lycklig.

En busschaufför säger åt alla som stiger av bussen ”pitäkää mieli korkella”. Alla ler och myser åt hans märkvärdighet. Känns roligt och känslan sitter i ännu.

Min kollega berättar om en lokal busstur inom H: forsregionen, som börjat med att chauffören tagit till mikrofonen och önskat alla välkomna på hans tur från X- till X. Han önskade fred åt alla och fortsatte med att berätta den beräknade ankomsttiden i lokaltid ”det bara fattades att han skulle ha sagt ” och väl framme har vi sol och 30´grader varmt…”

Även om man inte råkar färdigt vara på gott humör kan det vara små saker som gör att man blir bättre till mods. Det finns olika saker som tilltalar oss beroende på vår personlighet, våra intressen osv men t.ex. följande saker får mig att le; 

en glad hund, ett glatt barn, en leende människa, en blomma i håret, en hippieflicka, en vits, en fredag, en musiklåt, en solig dag, en kyss, ett beröm, en doft, en vacker sak, en glass, en leende åldring, vänner, att se det humoristiska i en situation, att övervinna en utmaning, att höra att en baby fötts…

Med en förmåga att kunna njuta av små saker kommer man säkert lättare undan i livet då positivitet i sig är en drivande kraft. Det finns många undersökningar som påvisar att öppenhet och positivitet minskar på dödlighetrisken då fientlighet i sin tur ökar den. Så det är då verkligen tur att det går att öva upp förmågan till positivitet via t.ex. terapi och samtalshjälp.

Små lyckostunder som de ovannämnda kan sätta positiva spår och bära länge. Man kan få en känsla att man vill dela med sig av dessa stunder. Vi håller med dem som säger att ett bestånde gott humör får man genom att sträva till att medvetet glömma sig själv och vara mera till för andra och då kunde man ju nästan hellre fråga sig vem som får en på gott humör – inte vad.

I nästa blogginlägg skriver Hanni om sommarunderhålling – nämligen om bra böcker att läsa.

Camilla Laine

Oj, om vi alltid skulle reagera rätt och i tid

Förra veckan skrev vi om medborgarhänsyn i HBL. Om att vi människor mera kunde bry oss om varandra och glömma oss själva för en stund.

Ibland händer det saker i vår omgivning som påverkar oss starkt. Det kan vara obehagliga saker som gör att vi inte vet hur vi skall reagera. Jag beskriver här några fragment från verkliga livet. Känn efter hur du reagerar. Vad skulle du ha gjort? Skulle du ha reagerat i tid? Det skrämmer en hur dessa exempel är så vardagliga.

En liten flicka står i kassakön bredvid sin pappa som ställer ölcasen på kassabandet och frågar honom med låg röst: ”pappa, skulle vi inte köpa mat?” . Han vänder sig hastigt och tittar på damen bakom honom, vänder sig till dottern och svarar: ”vi kommer senare på nytt”. Ingen reagerar.

En kille blir gång efter annan på sin hemväg från skolan stoppad av ett äldre gäng ungdomar som hotar honom och tvingar honom ge ifrån sig än pengar, än telefon, klocka… Ibland går människor förbi och han är säker att de vet. Men att de inte vågar reagera. Hemma har han inte mod att berätta sanningen, utan hittar på olika svepskäl och lögner under många år och mår dåligt.

En flicka får varje dag under flera års tid känna sina klasskompisars blickar som kritiskt dagligen granskar henne uppifrån ner. Hon känner sig väldigt ensam och mår dåligt men har svårt att ta tag i det eller klä det i ord. Läraren märker men vet inte hur hon skall reagera.

Jag skulle kunna ge flera exempel men tjänar det till att chockera med häftiga/obehagliga inlägg? Dylika exempel kan få en att känna sig väldigt obehaglig till mods, handfallen, maktlös. Då vi känner oss maktlösa förlorar vi lätt förmågan att se möjligheterna.

Vem har färdiga verktyg till "att reagera just i tid"? Hur man reagerar eller inte reagerar hänger ofta ihop med hur man vågar eller vad man kanske är rädd för i situationen. Är man kanske är rädd att “blanda sig i” eller att själv hamna illa ut? Eller kanske att någon blir våldsam och självbevarelsedriften hindrar en från att reagera. Själva stämningen i situationen kan vara avgörande för hur man eventuellt reagerar.

Vissa saker kanske bara händer och reagerar man inte får man i värsta fall lida av dåligt samvete och funderingar: "vad kunde/borde jag ha gjort? Varför reagerade jag inte?!" för resten av sitt liv. För man känner ju medkänsla med den person som råkat illa ut, fast i efterhand, för sent. Alldeles säkert harmas personerna i exemplen ovan; kvinnan i kön, förbivandrarna och läraren och andra I liknande situation över att de inte, av olika orsaker, reagerat i tid.

I nästa blogg skriver vi om hur små och positiva saker i vardagen kan kännas mycket betydelsefulla.

Camilla Laine