Ensam är inte stark

Ordet ensamhet tolkas ofta som att en person är totalt ensam och inte har några människor i sin närmaste krets. Däremot har de flesta av oss nog mycket människor runt omkring oss men upplevelsen av ensamhet är något som är vanligare än man tror. Då talar man om upplevd ensamhet.

Upplevd ensamhet består av upplevelsen av att inte ha någon i sin närmaste omgivning man kan dela sina tankar med, anförtro sig till eller att det inte riktigt finns någon som lyssnar. I denna dag då vi mer och mer kommunicerar via mobiltelefon, Facebook och e-post blir de personliga mötena, ansikte mot ansikte med en annan individ lidande. Det kan kännas svårt att berätta om jobbiga saker per telefon eller chatt på nätet då du inte ser personen du pratar med. Våra gester och vårt kroppsspråk berättar också mycket om hur vi bemöter varandra och tar emot det som sägs. Ett empatiskt leende, en tröstande kram eller att man visar att man blir upprörd över det den andra berättar förmedlas inte på samma sätt då vi inte ser varandra. Samtidigt lever det i dagens samhälle en stark mentalitet av individualism, både på gott och ont. Vi ska klara oss på egen hand, var och en är sin egen lyckas smed och det är en svaghet att föra fram negativa och jobbiga känslor. Man vill inte vara en börda för sina närmaste och är inte ute efter färdiga svar eller lösningar utan önskar bara att någon skulle lyssna, ta emot det man går igenom.

Som ett motargument till detta påstår jag att de flesta av oss har ett behov av att få ventilera sina innersta tankar ibland – upplevelsen av att någon aktivt lyssnar och är närvarande i stunden med dig resulterar oftast i en bättre känsla inombords. Dela din värld, du blir inte ensam.

Carmela Lindroos

Vad kunde det ge det för mervärde att behandla sina problem i grupp?

Varför?

Fördelen med att arbeta i grupp är att man får möjlighet till diskussioner om vardagsnära problem, tillsammans med gelikar, vilket i sig kan ge ett mervärde.

En social träffpunkt erbjuder social gemenskap för alla gruppmedlemmar. Kanske blir man vänner för livet?

Vi har behov av både stöd och uppskattning från varandra och samhället. Det handlar om att få kunskaper och färdigheter för att kunna hantera olika situationer på bästa sätt. En gruppmedlem kan påverka den som är i behov av stöd och hjälp utgående från sina egna livserfarenheter.

Det kan handla om allt från förändrade roller i en familj, ömsesidigheten i relationen, känsla av isolering, ensamhet, ytlighet och brist på äkta vänskap, förändrade livsplaner och mycket annat.

Vad?

På Krisjouren för unga erbjuder vi, utöver individuella reflektiva individuella samtal, även kostnadsfria grupper. Denna höst handlar det om en självbildsgrupp och en sällskapsgrupp. Titta gärna på våra hemsidor för tilläggsinformation: www.krisjourenforunga.fi.

Hur?

Vi tar gärna i samband med anmälningar också emot tips på diskussionsteman av gruppmedlemmarna på förhand som kan behandlas anonymt i gruppen. På det sättet kan gruppmedlemmarna jobba kring olika aktuella frågeställningar som har anknytning till deras liv. Temat/uppgiften/frågeställningen kan delges som gemensamma uppgifter till alla, individuellt eller parvis. Då man diskuterar eller skriver förslag på lösningar kan inspirationen påverkas av att gruppmedlemmarna själva formulerar allmänna råd till andra kring konkreta teman.

Egentligen är det bara individen själv som vet svaret. Det bästa stödet får man från någon som har en insikt i en liknande situation då man delar, sin levnadshistoria eller glimtar av den i en trygg grupp med tystnadsplikt. I grupperna kan vi göra t.ex. mindfullness eller avslappnings övningar om så tillönskas. Stödet syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt må bättre. En stödgrupp kan ge positiva och meningsfulla upplevelser. En insikt om att: jag är inte ensam! Det kan ge bra verktyg att klara av sin situation eller mental beredskap och handlingsberedskap både via stödet av gruppen och via aktuell information.

Det borde faktiskt finnas mycket mera sociala träffpunkter i Finland. Själv drömmer jag om en träffpunkt för unga vuxna, där de själva styr innehållet i verksamheten. Den kunde t.ex. erbjuda studiecirklar, kaféverksamhet, ”datahörna”, fysisk aktivitet i grupp, föreläsningar, temakvällar, kulturevenemang m.m. Hoppas det redan planeras, ordnas och kanske redan finns sådana!

Camilla Laine